japp! jag och anna har nu bestämt oss för att testa blogg.se
så du kommer att hitta mig på http://annarebeccaa.blogg.se ett tag fram över.
TACK & HEJ!
måndag 1 december 2008
tears and rain.
Nu är jag ledsen. Vet inte varför. Har ingen anledning till att vara det. Längtar till helgen JÄTTE MYCKET! Behöver en helg på Stora Strand mer än något annat.
Min mobil är paj. Himla bajs. Måste använda min gamla tråkiga sak. Ett tips till er där ute - få aldrig parfym i er mobil. Den blir bara paj då.
Min mobil är paj. Himla bajs. Måste använda min gamla tråkiga sak. Ett tips till er där ute - få aldrig parfym i er mobil. Den blir bara paj då.
fredag 28 november 2008
above all
Då var jag här igen då.
Bestämde mig nu för att göra min blogg lite hemtrevlig igen, men alla mallar är så tråkiga på något sätt. Alla har samma. Urg. Det gör mig trött, och Anna också. Vi har just nu en diskussion om vad som är bäst - blogspot eller blogg.se. Vi har båda två haft funderingar på att byta blogg. Därför tänker jag höra med er kära läsare. Vad tycker ni?
Idag är det för övrigt min sista dag som arbetslös. Det firade jag med att gå till frissan för att ordna mig en riktig frisyr, och kort blev det! Men det var så jag ville ha det, så nöjd är jag verkligen. Jag måste ju dock erkänna att det känns väääldigt ovant.
Ikväll blir det Frändefors och Gospelmässa. Det ska nog bli kul. På söndag är det första advent så då blir det till att sjunga igen. Det kommer nog att bli ännu mysigare tror jag. Fast det lät inte så överdrivet bra på övningen igår "/. Aj aj. Men det blir nog bra.
Rubriken för dagen - above all - är en lovsång som jag är väldigt fäst vi. Tycker både texten och melodin är underbara. Nästa helg är det dags för årets konfirmanders första läger på Stora Strand, vilket förmodligen kommer att bli mitt sista på mycket länge. Hur ledsamt det än låter. Jag kommer verkligen att ta vara på tiden där. Dessutom är det jultema så det kommer att bli riktigt mysigt, med lucköppning, sementblandare, santas ren och allt vad det innebär. Trots att det kommer att bli sorgligt att lämna allt detta i februari så vet jag att min tid är kommen, det är dags för mig att lämna Åmål. Jag har gjort mitt här och det kunde inte ha blivit bättre!
undra vart min familj är? någon borde i alla fall vart hemma vid det här laget.
Bestämde mig nu för att göra min blogg lite hemtrevlig igen, men alla mallar är så tråkiga på något sätt. Alla har samma. Urg. Det gör mig trött, och Anna också. Vi har just nu en diskussion om vad som är bäst - blogspot eller blogg.se. Vi har båda två haft funderingar på att byta blogg. Därför tänker jag höra med er kära läsare. Vad tycker ni?
Idag är det för övrigt min sista dag som arbetslös. Det firade jag med att gå till frissan för att ordna mig en riktig frisyr, och kort blev det! Men det var så jag ville ha det, så nöjd är jag verkligen. Jag måste ju dock erkänna att det känns väääldigt ovant.
Ikväll blir det Frändefors och Gospelmässa. Det ska nog bli kul. På söndag är det första advent så då blir det till att sjunga igen. Det kommer nog att bli ännu mysigare tror jag. Fast det lät inte så överdrivet bra på övningen igår "/. Aj aj. Men det blir nog bra.
Rubriken för dagen - above all - är en lovsång som jag är väldigt fäst vi. Tycker både texten och melodin är underbara. Nästa helg är det dags för årets konfirmanders första läger på Stora Strand, vilket förmodligen kommer att bli mitt sista på mycket länge. Hur ledsamt det än låter. Jag kommer verkligen att ta vara på tiden där. Dessutom är det jultema så det kommer att bli riktigt mysigt, med lucköppning, sementblandare, santas ren och allt vad det innebär. Trots att det kommer att bli sorgligt att lämna allt detta i februari så vet jag att min tid är kommen, det är dags för mig att lämna Åmål. Jag har gjort mitt här och det kunde inte ha blivit bättre!
undra vart min familj är? någon borde i alla fall vart hemma vid det här laget.
söndag 16 november 2008
I've ben waiting for you
mmm, underbar låt!
Har inte uppdaterat på ett tag, men jga har inte så mycket att skriva om. Imorn kanske det blir något skrivet, då jag kan sitta och tänka ut något fint att skriva.
Ha det fint så länge! Pusshej.
Har inte uppdaterat på ett tag, men jga har inte så mycket att skriva om. Imorn kanske det blir något skrivet, då jag kan sitta och tänka ut något fint att skriva.
Ha det fint så länge! Pusshej.
söndag 9 november 2008
HAPPY BIRTHDAY TO YOU...
...happy birthday dear Awecha.
Happy birthday to yoooooou!!
Awecha fyller 20 år idag. GRATTIS!
Systemet nästa?
Happy birthday to yoooooou!!
Awecha fyller 20 år idag. GRATTIS!
Systemet nästa?
lean on me
Konfa.helg, biskopsvisitation, medverkan i gudstjänst, Popcorn konsert - det är bara några av sakerna denna helgen har innefattat. Detta innebar en enorm stress vilket gjorde att jag inte mådde så bra igår kväll, då jag skulle på 20-årskalas. attans! Jag som sett fram emot det.
Gårdagens Popcorn konsert var något alldeles extra. Anne-Sophie, Lisa, Viktor, Vanja, Anton, Johan och alla ni andra var suveräna! Var där med fint sällskap i form av Robin och Heléne. Gästartisten Mikael Rickfors var mycket bättre än vad jag hade räknat med. En av låtarna han framförde var Bill Withers (jag har för mig att det var han) Lean on me, den fastnade jag för direkt. Hade aldrig hört låten innan, men jag var bara tvungen att luta mig över till Robin, viska i hans öra och säga att låten var riktigt, riktigt bra, och han höll med mig!
Idag medverkade Worship Gospel (kören jag är med i) i dagens gudstjänst i Åmål. Det var en sammanlyst gudstjänst mellan alla församlingar i Åmåls pastorat eftersom vi hade äran att få besök/medverkan av biskop Esbjörn Hagberg. Det var ovanligt många som var på gudstjänt i Åmål idag. Trevligt var det, och vilket kyrkkaffe vi hade fixat. Härligt confirmed!
Med både kör och biskop medverkande var det självklart med ingång i form av processionståg. När vi stod längst ner i kyrkan innan det var dags att gå in såg vi biskopen komma ut från sakristian, iförd sin härligt typiska biskopsklädsel med stav och allt, sa jag "Åh va snygg han är!" - jag menade inte på något sätt att jag tyckte att han är snygg. Han är trots allt inte riktigt i min ålder! Jag pratade mer om kläderna. En av de damer som stod bredvid mig kollar på mig, skrattar och säger "Ooo ja han är en stilig karl.". Då gick det upp för mig - jag är omringad av damer som är i hans ålder, lite yngre, och faktiskt skulle kunna tycka på fullaste allvar att han är snygg. Där fick jag genast igång ett samtal mellan ett x-antal damer i åldern 45-50 där de pratade om hur stilig och elegant biskopen i Karlstad Stift är. Bra jobbat Rebecca!
Vi unga ledare i Åmål hade ordnat ett utomordentligt fint kyrkkaffe efteråt. Efter att jag, och många fler fördelat och sett till att alla fått varsin smörgås fick vi äntligen något att äta vi också. vi letade platser och jag och Victoria hittade två lediga platser vid biskopens bord. Han var riktigt trevlig, tyvärr så utbytte vi inte så många ord. Jag pratade mer med hans medföljare och biskopsadjunkt Kajsa. Hon var också riktigt trevlig. Hon berömde vårt konfirmandarbete och tycker att vårt upplägg hur dom läser är riktigt bra. Det tackar vi för. Förresten, visste ni att biskopen ska flytta till Åmål när han blir pensionär. Det sa han idag. Och förresten igen, vet ni hur många gånger jag vart nära på att säga påven istället för biskopen? Jaja, flax-flax påve-krax!
Gårdagens Popcorn konsert var något alldeles extra. Anne-Sophie, Lisa, Viktor, Vanja, Anton, Johan och alla ni andra var suveräna! Var där med fint sällskap i form av Robin och Heléne. Gästartisten Mikael Rickfors var mycket bättre än vad jag hade räknat med. En av låtarna han framförde var Bill Withers (jag har för mig att det var han) Lean on me, den fastnade jag för direkt. Hade aldrig hört låten innan, men jag var bara tvungen att luta mig över till Robin, viska i hans öra och säga att låten var riktigt, riktigt bra, och han höll med mig!
Idag medverkade Worship Gospel (kören jag är med i) i dagens gudstjänst i Åmål. Det var en sammanlyst gudstjänst mellan alla församlingar i Åmåls pastorat eftersom vi hade äran att få besök/medverkan av biskop Esbjörn Hagberg. Det var ovanligt många som var på gudstjänt i Åmål idag. Trevligt var det, och vilket kyrkkaffe vi hade fixat. Härligt confirmed!
Med både kör och biskop medverkande var det självklart med ingång i form av processionståg. När vi stod längst ner i kyrkan innan det var dags att gå in såg vi biskopen komma ut från sakristian, iförd sin härligt typiska biskopsklädsel med stav och allt, sa jag "Åh va snygg han är!" - jag menade inte på något sätt att jag tyckte att han är snygg. Han är trots allt inte riktigt i min ålder! Jag pratade mer om kläderna. En av de damer som stod bredvid mig kollar på mig, skrattar och säger "Ooo ja han är en stilig karl.". Då gick det upp för mig - jag är omringad av damer som är i hans ålder, lite yngre, och faktiskt skulle kunna tycka på fullaste allvar att han är snygg. Där fick jag genast igång ett samtal mellan ett x-antal damer i åldern 45-50 där de pratade om hur stilig och elegant biskopen i Karlstad Stift är. Bra jobbat Rebecca!
Vi unga ledare i Åmål hade ordnat ett utomordentligt fint kyrkkaffe efteråt. Efter att jag, och många fler fördelat och sett till att alla fått varsin smörgås fick vi äntligen något att äta vi också. vi letade platser och jag och Victoria hittade två lediga platser vid biskopens bord. Han var riktigt trevlig, tyvärr så utbytte vi inte så många ord. Jag pratade mer med hans medföljare och biskopsadjunkt Kajsa. Hon var också riktigt trevlig. Hon berömde vårt konfirmandarbete och tycker att vårt upplägg hur dom läser är riktigt bra. Det tackar vi för. Förresten, visste ni att biskopen ska flytta till Åmål när han blir pensionär. Det sa han idag. Och förresten igen, vet ni hur många gånger jag vart nära på att säga påven istället för biskopen? Jaja, flax-flax påve-krax!
måndag 3 november 2008
joy
Konståkning är det bästa som finns.
Det är också det bästa ögongodiset som finns, efter Persbrandt då förstås. Det ryser i hela mig när jag ser den här filmen och jag kan inte låta bli att fälla en tår.Det kommer att bli otroligt jobbigt att lämna det i februari.
save the best for last
Nu har jag ändrat design på bloggen - igen. För typ 175:e gången. Blir helt enkelt inte nöjd. Därför bestämde jag mig förut för att ha den helt vit och tråkig för ett litet tag. Väldigt trist jag vet. Men jag orkar inte bry mig. Det är innehållet som är det viktigaste eller hur? Lite snyggt tycker jag annars att det är. Vitt är en färg jag gillar, stilren och snygg, men nu har jag ändrat igen. Viktor har lovat mig att han ska göra en personlig och snygg design till mig när han har tid. Hoppas att det blir snart.
Nog om det. Imorn var det meningen att jag skulle hjälpa Maria med matte, men hon var tvungen att avboka tiden så vi tar det på onsdag istället. Eric har åkt tillbaka till Växjö och Joacim är tillbaka i skolan. Det känns väldigt tomt här hemma måste jag erkänna.
Helgen som kommer är fullspäckad med saker som händer - det är konfa.helg, Popcorn på lördag med Robin och Heléne, biskopsvisitation, medverka på gtj i Åmåls kyrka och träning. Jag kommer att vara helt slut. Som tur är har jag ingen skola att gå till på måndag.
Nog om det. Imorn var det meningen att jag skulle hjälpa Maria med matte, men hon var tvungen att avboka tiden så vi tar det på onsdag istället. Eric har åkt tillbaka till Växjö och Joacim är tillbaka i skolan. Det känns väldigt tomt här hemma måste jag erkänna.
Helgen som kommer är fullspäckad med saker som händer - det är konfa.helg, Popcorn på lördag med Robin och Heléne, biskopsvisitation, medverka på gtj i Åmåls kyrka och träning. Jag kommer att vara helt slut. Som tur är har jag ingen skola att gå till på måndag.
All of the nights you came to me
When some silly girl had set you free
You wondered how you'd make it through
I wondered what was wrong with you
Dagens låt: Save the best for last - Vanessa Williams
When some silly girl had set you free
You wondered how you'd make it through
I wondered what was wrong with you
Dagens låt: Save the best for last - Vanessa Williams
lördag 1 november 2008
Främling
Igår var jag på kalas hos Anton. Mycket mysigt. Vi spelad brännboll i mörkret, gav Bibelord till "bus eller godis barn" och spelade in en låt. Efter många om och men bestämde vi oss tillslut för att spela in Carolas Främling. Hooked on a feeling med Björn Skifs låg också högt på listan.
Det var enmycket trevlig kväll med goda vänner och glada skratt. Hoppas att Du Anton hade en trevlig kväll, det hade i alla fall jag. Det får jag tacka er - Robin, Anne-Sophie, Heléne, Vanja, Johan, Viktor, Johan och Anton - för. TACK!
Idag är det sista dagen Eric är hemma. Imorn åker han tillbaka till Växjö. Det kommer att bli tomt nu igen när man har vant sig att ha honom hemma.
Det var tänkt att vi skulle åka till Baldersnäs idag på julmarknad, mys. Men jag vet inte vad som händer. Det verkar inte bli så i alla fall. Jag känner i alla fall för att göra mig iordning och inte bara ha thights och mega t-shirt på mig idag. Håret måste också fixas lite. Men det är bara kul.
Imorn blir det två timmars träning istället för en. Ska träna fortsättningsgruppen också. Dom blev för många i den gruppen som Carolina har så den har blivit delad i två. Sen träning är det också, 18.00-20.00. Men det är bara gött. Bättre det än att den ligger mitt på dan. Nu ska jag fixa mig lite, så att jag känner mig fräsh. Tjingling!
Det var enmycket trevlig kväll med goda vänner och glada skratt. Hoppas att Du Anton hade en trevlig kväll, det hade i alla fall jag. Det får jag tacka er - Robin, Anne-Sophie, Heléne, Vanja, Johan, Viktor, Johan och Anton - för. TACK!
Idag är det sista dagen Eric är hemma. Imorn åker han tillbaka till Växjö. Det kommer att bli tomt nu igen när man har vant sig att ha honom hemma.
Det var tänkt att vi skulle åka till Baldersnäs idag på julmarknad, mys. Men jag vet inte vad som händer. Det verkar inte bli så i alla fall. Jag känner i alla fall för att göra mig iordning och inte bara ha thights och mega t-shirt på mig idag. Håret måste också fixas lite. Men det är bara kul.
Imorn blir det två timmars träning istället för en. Ska träna fortsättningsgruppen också. Dom blev för många i den gruppen som Carolina har så den har blivit delad i två. Sen träning är det också, 18.00-20.00. Men det är bara gött. Bättre det än att den ligger mitt på dan. Nu ska jag fixa mig lite, så att jag känner mig fräsh. Tjingling!
onsdag 29 oktober 2008
Is the fire of hesitation burning bright?
Vad ska jag göra? Vad ska jag ta mig till?
Häromdagen hade jag ett seriöst samtal med en vän jag inte träffat på ett tag. Det behövdes kände jag och nu vet jag vad jag måste göra. Samtidigt som det kändes otroligt skönt att prata med någon om detta så fick samtalet mig att bli lite ledsen. Eftersom att jag tror att det inte kommer att bli som jag vill. Men att prata med honom var ändå det bästa på väldigt länge, så det ledsna humöret varade inte länge.
Igår var jag på Boda Borg. Det var härligt. En äventyrsdag med vänner som fick mig på andra tankar. Underbart! Att åka i en buss full av små uppspelta ungar är dock ingenting jag rekomenderar. Trots allt ljud lyckades jag att koppla av och varva ner själv den sista biten på väg hem med iPoden i öronen, Karl i knät och Robin som kudde. Det kanske låter konstigt, men det var det inte. Helt normalt alltså.
Inatt vaknade jag vid 04.00 - snåret och att somna om var helt hopplöst. Jag hade ont av magkatarren, mådde illa och var skittrött. Andra natten irad det är så här nu. Attans! Jag har inte haft sömproblem sen innan jag var i Rom. När jag väl lyckades med att somna om drömde jag en mindre trevlig dröm, som jag faktiskt håller för mig själv. Kan hända att jag berättar för den inblandade, men annars ingen. Detta betydde att jag var en aningen depp och ledsen när jag slutligen vaknade, men då hörde jag min telefon komma till liv i form av ett sms. Det var Anna som berättade att hon är tillbaka i Sverige. WOHO! Helt plötsligt mådde jag mycket bättre, jag har saknat henne så <3
Häromdagen hade jag ett seriöst samtal med en vän jag inte träffat på ett tag. Det behövdes kände jag och nu vet jag vad jag måste göra. Samtidigt som det kändes otroligt skönt att prata med någon om detta så fick samtalet mig att bli lite ledsen. Eftersom att jag tror att det inte kommer att bli som jag vill. Men att prata med honom var ändå det bästa på väldigt länge, så det ledsna humöret varade inte länge.
Igår var jag på Boda Borg. Det var härligt. En äventyrsdag med vänner som fick mig på andra tankar. Underbart! Att åka i en buss full av små uppspelta ungar är dock ingenting jag rekomenderar. Trots allt ljud lyckades jag att koppla av och varva ner själv den sista biten på väg hem med iPoden i öronen, Karl i knät och Robin som kudde. Det kanske låter konstigt, men det var det inte. Helt normalt alltså.
Inatt vaknade jag vid 04.00 - snåret och att somna om var helt hopplöst. Jag hade ont av magkatarren, mådde illa och var skittrött. Andra natten irad det är så här nu. Attans! Jag har inte haft sömproblem sen innan jag var i Rom. När jag väl lyckades med att somna om drömde jag en mindre trevlig dröm, som jag faktiskt håller för mig själv. Kan hända att jag berättar för den inblandade, men annars ingen. Detta betydde att jag var en aningen depp och ledsen när jag slutligen vaknade, men då hörde jag min telefon komma till liv i form av ett sms. Det var Anna som berättade att hon är tillbaka i Sverige. WOHO! Helt plötsligt mådde jag mycket bättre, jag har saknat henne så <3
lördag 25 oktober 2008
som jag hade dig förut
Den till vänster är från i mitten av februari i år.
Så mycket har hänt sedan dess.
Den till höger är bara några dagar gammal.
Jag sitter här och tänker, tänker och tänker.
Det är något jag gör alldeles för mycket.
Alldeles för mycket för mitt eget bästa.
Jag tänker på det gångna året.
Allt som hänt, allt som inte hänt.
Men mest av allt tänker jag på Dig.
Under en lång tid har du varit en fast punkt i min vardag.
Men nu finns du helt plötsligt inte vid min sida längre.
Du finns i mitt liv, men inte där jag är van att ha dig.
Så mycket vi har gått igenom tillsammans.
Tårar och skratt. Vi har alltid funnits där för varandra.
Det behöver ju inte ändras bara för att vi lever
våra liv på två helt olika orter. Eller hur?
Du är det bästa som någonsin hänt mig och
en del av mitt hjärta kommer alltid att tillhöra Dig.
Nu blev jag helt plötsligt väldigt personlig. Självklart är jag alltid personlig när jag skriver här och allt är taget direkt ur hjärtat. Men så här personlig har jag aldrig varit. You know what they say - there's a first for everything. Jag kände att jag behövde få det ur mig och vad är en blogg till för om inte tankar?
Rubriken är tagen från låten med samma namn - Som jag hade dig förut med Lars Winnerbäck & Melissa Horn. Delar av låten beskriver situationen som är nu väl.
I guess it's time I run far, far away
James Blunt is da shit!
Jag har skrivit en hel del i denna blogg om mina tankar vad gäller mitt liv efter studenten. Hittills har jag inte kommit fram till vad jag vill göra. Hittade lite små saker här och där som verkade intressanta. Men att vara borta från Sverige i fyra år har jag komma att tycka är lite för mycket, samtidigt som jag inte tycker det. Men att vänta fyra år innan jag söker till högskola/universitet tycker jag däremot är för mycket. Nu verkar det i alla fall som att allt går åt rätt håll, hittade en sida på internet som verkar perfekt för mig. Som det ser ut nu så är jag kvar i Åmål och någon gång efter nyår åker jag. Förmodligen slutet av februari. Mer får ni inte veta just nu, men håll ut kära vänner. Det kommer mer!
Jag har skrivit en hel del i denna blogg om mina tankar vad gäller mitt liv efter studenten. Hittills har jag inte kommit fram till vad jag vill göra. Hittade lite små saker här och där som verkade intressanta. Men att vara borta från Sverige i fyra år har jag komma att tycka är lite för mycket, samtidigt som jag inte tycker det. Men att vänta fyra år innan jag söker till högskola/universitet tycker jag däremot är för mycket. Nu verkar det i alla fall som att allt går åt rätt håll, hittade en sida på internet som verkar perfekt för mig. Som det ser ut nu så är jag kvar i Åmål och någon gång efter nyår åker jag. Förmodligen slutet av februari. Mer får ni inte veta just nu, men håll ut kära vänner. Det kommer mer!
torsdag 23 oktober 2008
out of my mind
oh ja det stämmer. Visste ni inte det? Om inte så vet ni det nu. Förresten så heter låten som jag lyssnar på Out of my mind, därav rubriken, som blev en låttitel idag igen. Har kommit på att döpa mina inlägg efter låten jag lyssnar på, kanske inte alltid låttiteln men i all fall en strof ur låten.
Vart tog solen vägen? När jag vaknade imorse var det strålande solsken ute. Vart har det tagit vägen? Nu när jag tittar ut ser jag gråa moln. Himla trist. Idag får det bli ett tråkigt blogg-inlägg känner jag. Har inget att blogga om för tillfället. Men det kanske kommer senare? Jag ger i alla fall ett STÖRSTA GRATTIS till min barndomsvän Anna som tog körkort idag! Jag fick förresten en ny parfym av min mormor igår, jag var i behov av en och vad hade inte hon i sin gömma - jo en oöppnad parfymflaska. Jag tycker den luktar gott faktiskt, men frågan är om den inte är lite tantig. Så jag har gått omkring hela förmiddagen och funderat på om jag luktar tant eller inte, men jag har kommit fram till att jag skiter i om jag luktar tant eller inte. Så det så. Ikväll är det kör. Jippie, det ska bli kul, hoppas jag. Vi ska nog öva inför mässan vi medverkar på den 9 november i Åmåls Kyrka. Då tycker jag verkligen att du ska gå till kyrkan, även om du inte brukar göra det - just do it! Dessutom så kommer biskopen att vara med på mässan. Det får du inte missa!
Vart tog solen vägen? När jag vaknade imorse var det strålande solsken ute. Vart har det tagit vägen? Nu när jag tittar ut ser jag gråa moln. Himla trist. Idag får det bli ett tråkigt blogg-inlägg känner jag. Har inget att blogga om för tillfället. Men det kanske kommer senare? Jag ger i alla fall ett STÖRSTA GRATTIS till min barndomsvän Anna som tog körkort idag! Jag fick förresten en ny parfym av min mormor igår, jag var i behov av en och vad hade inte hon i sin gömma - jo en oöppnad parfymflaska. Jag tycker den luktar gott faktiskt, men frågan är om den inte är lite tantig. Så jag har gått omkring hela förmiddagen och funderat på om jag luktar tant eller inte, men jag har kommit fram till att jag skiter i om jag luktar tant eller inte. Så det så. Ikväll är det kör. Jippie, det ska bli kul, hoppas jag. Vi ska nog öva inför mässan vi medverkar på den 9 november i Åmåls Kyrka. Då tycker jag verkligen att du ska gå till kyrkan, även om du inte brukar göra det - just do it! Dessutom så kommer biskopen att vara med på mässan. Det får du inte missa!
onsdag 22 oktober 2008
digging how the guitar goes, in a song that no one knows
Klockan är lite för mycket. A little to much for my likeing. Jag som hade bestämt mig för att gå och lägga mig tidigt idag. Så gick det med det. Men det beror nog på att jag somnade på min säng förut när jag la mig för att läsa en stund.
Tidigare idag har jag varit på besök hos mina kära morföräldrar. Vi åt mat och spelade spel. Det var en mysig stund. Känner att de inte har så mycket tid kvar på denna jord. Därför vill jag tillbringa mycket tid med dom. Morfar har alltid varit min allra bästa vän och kommer alltid att vara! <3 När jag gick i nian skrev jag till och med min uppsats i NP Engelska om honom. Den blev jag mycket nöjd med. Lärarana också verkade det som.
Just nu sitter jag här och skriver till tonerna av James Blunt (därav rubriken), samtidigt som jag har vänstra örat och ögat på tvn - Champions Leauge. Matchen som ses är den på Viasat Sport, den mellan Chelsea och Roma. Jag tror att hela Åmål hörde min fars skrik när Chelsea gjorde mål. Familjen Engtorp är en minst sagt fotbollsgalen familj. Trots att IFK Åmål är laget närmast hjärat så finns det andra lag våra hjärtan klappar för - som Chelsea, Man. United, Arsenal och Liverpool. Liverpool är laget för mig! En dag när mina bröder och min far stred om vilket lag som gäller sa jag bara rakt ut "jag ska börja heja på Liverpool, bara för att", och sedan den dagen har jag stått fast vid mitt val. Nu på senare dagar måste man ju ha ett öga till Östers IF också, man måste ju heja på sin bror och hans nya klubb. Annat går ju inte. Med en fotbollsspelande morfar i IFK Åmåls a-lag, en farfar som gammal kassör i IF Viken och en far som spelat mycket fotboll i sina år är det inte så konstigt att sporten som regerar i denna familjen är fotboll, och att fotboll blev sporten för mina bröder. Jag däremot, jag har aldrig spelat en riktig fotbollsmatch i hela mitt liv. Eller varit på en enda fotbollsträning. Det tycker jag är lite konstigt, för intresset finns ju där. Utan tvekan! Jag följde istället min mors fotspår och började med gymnastik redan som tvååring. Tillslut tröttnade jag på det och övergick till konståkning. Något jag aldrig kommer att ångra. Tro det eller ej men jag är faktiskt inte den första konståkaren i min släkt - mammas morfar var en flitig användare av de självplågande sakerna man sätter på fötterna och kallar skridskor.
Imorn kommer Eric hem! Wohoo.
Tidigare idag har jag varit på besök hos mina kära morföräldrar. Vi åt mat och spelade spel. Det var en mysig stund. Känner att de inte har så mycket tid kvar på denna jord. Därför vill jag tillbringa mycket tid med dom. Morfar har alltid varit min allra bästa vän och kommer alltid att vara! <3 När jag gick i nian skrev jag till och med min uppsats i NP Engelska om honom. Den blev jag mycket nöjd med. Lärarana också verkade det som.
Just nu sitter jag här och skriver till tonerna av James Blunt (därav rubriken), samtidigt som jag har vänstra örat och ögat på tvn - Champions Leauge. Matchen som ses är den på Viasat Sport, den mellan Chelsea och Roma. Jag tror att hela Åmål hörde min fars skrik när Chelsea gjorde mål. Familjen Engtorp är en minst sagt fotbollsgalen familj. Trots att IFK Åmål är laget närmast hjärat så finns det andra lag våra hjärtan klappar för - som Chelsea, Man. United, Arsenal och Liverpool. Liverpool är laget för mig! En dag när mina bröder och min far stred om vilket lag som gäller sa jag bara rakt ut "jag ska börja heja på Liverpool, bara för att", och sedan den dagen har jag stått fast vid mitt val. Nu på senare dagar måste man ju ha ett öga till Östers IF också, man måste ju heja på sin bror och hans nya klubb. Annat går ju inte. Med en fotbollsspelande morfar i IFK Åmåls a-lag, en farfar som gammal kassör i IF Viken och en far som spelat mycket fotboll i sina år är det inte så konstigt att sporten som regerar i denna familjen är fotboll, och att fotboll blev sporten för mina bröder. Jag däremot, jag har aldrig spelat en riktig fotbollsmatch i hela mitt liv. Eller varit på en enda fotbollsträning. Det tycker jag är lite konstigt, för intresset finns ju där. Utan tvekan! Jag följde istället min mors fotspår och började med gymnastik redan som tvååring. Tillslut tröttnade jag på det och övergick till konståkning. Något jag aldrig kommer att ångra. Tro det eller ej men jag är faktiskt inte den första konståkaren i min släkt - mammas morfar var en flitig användare av de självplågande sakerna man sätter på fötterna och kallar skridskor.
Imorn kommer Eric hem! Wohoo.
tisdag 21 oktober 2008
Saker man inte kan föreställa sig
Igår hade jag en intressant diskussion med min vän Anna. Det började med att vi pratade om mensvärk och övergick sedan i hur det känns att föda barn. Vi kom båda fram till att vi kommer att vara otroligt nervösa dagarna innan vi ska föda. Jag vet redan nu att jag kommer att gå min stackars make på nerverna. Dock kommer det ju att dröja att tag innan det är dags för mig att föda barn. Men jag tyckte att det ändå var en intressant diskussion att ha. Man måste ju på något sätt förbereda sig på det som komma skall, och varför inte diskutera det med en kär vän?
Denna dagen har varit en lagom bra dag. Inte dålig, men samtidigt inte den bästa dagen i mitt liv heller. Jag har hjälpt Maria med matte, träffat Jenny som åker till England imorn och är borta i nästan tre veckor och gått en kyrkogårdsvandring på KU. Det var mysigt, trotts att vissa gör mig mörkrädd! :O Innan KU gick jag och Jenny till stan för att träffa hennes mamma. Där kom Jenny fram till att man inte ska sätta mig och hennes mamma i samma rum. Det kommer aldrig att sluta bra. Men kul har vi. Jenny misstänkte att vi gick på lustgas. Oops!
På torsdagkväll kommer Eric hem till Åmål och på fredag ska vi till Karlberg för att hälsa på. Han ska hälsa på sina kompisar och jag mina gamla lärare, och kompisar som fortfarande har nöjet att gå där. Till helgen kommer Gustaf till Åmål, på måndag kommer Karro till Åmål och på onsdag i nästa vecka ska jag leka med min barndomsvän Anna. Jag längtar till ALLT! <3
Denna dagen har varit en lagom bra dag. Inte dålig, men samtidigt inte den bästa dagen i mitt liv heller. Jag har hjälpt Maria med matte, träffat Jenny som åker till England imorn och är borta i nästan tre veckor och gått en kyrkogårdsvandring på KU. Det var mysigt, trotts att vissa gör mig mörkrädd! :O Innan KU gick jag och Jenny till stan för att träffa hennes mamma. Där kom Jenny fram till att man inte ska sätta mig och hennes mamma i samma rum. Det kommer aldrig att sluta bra. Men kul har vi. Jenny misstänkte att vi gick på lustgas. Oops!
På torsdagkväll kommer Eric hem till Åmål och på fredag ska vi till Karlberg för att hälsa på. Han ska hälsa på sina kompisar och jag mina gamla lärare, och kompisar som fortfarande har nöjet att gå där. Till helgen kommer Gustaf till Åmål, på måndag kommer Karro till Åmål och på onsdag i nästa vecka ska jag leka med min barndomsvän Anna. Jag längtar till ALLT! <3
måndag 20 oktober 2008
Höstrusk
Åh vad allt är bra! Hade en mindre bra dag i torsdags dock. Ni vet en sådan där dag då man inte kände sig i topp, trotts att allt är jätte bra. Men sedan hände något. Helt plötsligt löste sig allt och nu känns det bättre än på länge. Trotts att jag aldrig mått bättre har det varit en liten sak som legat och grämt, men nu verkar det ha löst sig och jag kan inte vara gladare. Att Du är glad och lycklig gör att jag är glad, lycklig har jag varit länge.
Har inte bloggat på hela helgen, har faktiskt inte suttit vid datorn på hela helgen heller. Gött mos! Helgen som gick var första helgen för de nya konfirmanderna, och där med första helgen för de nya ledarna. Allt gick fint och det flöt på bra tycker jag. Kanske kunde ha gått lite bättre när vi lekte, men det funkade i alla fall.
Idag har det varit riktigt riktigt höstväder ute. Urg urg. Just nu känner jag mig lite trött och frusen. Funderar på att sätta på en mysig film och lägga mig under täcket. Men nu kanske jag inte ska se Mamma Mia. Har sett den några gånger för mycket kanske, men ändå inte. Haha, den är så himla bra att jag aldrig kommer att få nog av den känns det som. I och med att jag sett den har jag också kommit fram till att Pierce Brosnan är en riktigt karl, vilket jag aldrig trodde att jag skulle säga. Eftersom att jag tycker att han inte är särskillt bra som agent 007. Men till slut var jag tvungen att erkänna det för min vän Jenny, och som svar fick jag att hon har vetat om det länge, att han är en riktig karl alltså. Jo jag vet att han är gammal, så inga kommentarer om det tack! Haha. Dessutom så är nyinspelningarna av låtarna mycket bättre än orginalen. ABBA är duktiga, men Meryl Streep och gänget är bättre!
Har inte bloggat på hela helgen, har faktiskt inte suttit vid datorn på hela helgen heller. Gött mos! Helgen som gick var första helgen för de nya konfirmanderna, och där med första helgen för de nya ledarna. Allt gick fint och det flöt på bra tycker jag. Kanske kunde ha gått lite bättre när vi lekte, men det funkade i alla fall.
Idag har det varit riktigt riktigt höstväder ute. Urg urg. Just nu känner jag mig lite trött och frusen. Funderar på att sätta på en mysig film och lägga mig under täcket. Men nu kanske jag inte ska se Mamma Mia. Har sett den några gånger för mycket kanske, men ändå inte. Haha, den är så himla bra att jag aldrig kommer att få nog av den känns det som. I och med att jag sett den har jag också kommit fram till att Pierce Brosnan är en riktigt karl, vilket jag aldrig trodde att jag skulle säga. Eftersom att jag tycker att han inte är särskillt bra som agent 007. Men till slut var jag tvungen att erkänna det för min vän Jenny, och som svar fick jag att hon har vetat om det länge, att han är en riktig karl alltså. Jo jag vet att han är gammal, så inga kommentarer om det tack! Haha. Dessutom så är nyinspelningarna av låtarna mycket bättre än orginalen. ABBA är duktiga, men Meryl Streep och gänget är bättre!
onsdag 15 oktober 2008
Vart är jag påväg egentligen?
Jag vet inte vart jag ska börja. Och när jag väl har börjat så kommer jag aldrig sluta känns det som. Har så mycket att säga, men jag ska fatta mig kort!
Igår fick jag frågan "Vad blir det nu då Rebecca, London eller Paris?" och jag svarade "Åmål", helt utan tvekan. Då kände jag att jag vill vara kvar i min hemort i alla fall ett halvår till, oavsett vad jag sagt tidigare. Jag hade fortfarande inte bestämt mig för om jag skulle arbeta mig upp till en bättre kondition i Åmål eller i utlandet i väntan på att söka till Polishögskolan (för det är en sak jag SKA göra i mitt liv, så mycket vet jag). Men nu har jag bestämt mig- för mindre än en minut senare hörde jag något som fick mig att ändra inställning bara så där! Hela vägen hem från där jag befann mig när jag fick höra detta tänkte jag "vad tusan är jag kvar här för?". Jag har alla chanser i världen att se mig omkring. Varför tar jag den inte då? Mitt liv i Åmål är slut, jag har gjort mitt här. Det finns inte så mycket mer att göra nu. 'Men dina vänner i Åmål då?', tänker Du nu. Självklart kommer jag att sakna dom, vore konstigt om jag inte gjorde det. Men som jag skrivit i bloggen tidigare - stunden kommer då man ska lämna det man har. Det bara är så. Det behöver ju inte betyda att man tappar kontakten för att aldrig mer träffas. För jag blir otroligt arg och besviken på mig själv om jag inte lyckas med att hålla kontakten med de som betyder mest för mig! De två som jag för ett halvår sen ansåg vara mina bästa vänner har flyttat till Göteborg, och jag anser fortfarande att de är mina bästa vänner. Även om de har fullt upp i skolan så har vi tid att hålla kontakten. Jag saknar skvaller-stunderna på kemilektionerna väldigt mycket, kanske mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Nu är det ju inte så att jag ska flytta imorn, nästa vecka eller detta året. Men någon gång efter nyår blir det, vart har jag ingen aning om men bort från Åmål ska jag.
När jag tog studenten och sedan dess har jag tyckt att det vart skönt att jag inte vet vad jag vill göra. Att inte stressa in i något för att sedan ångra mig. Men igår kände jag för första gången en avundsjuka mot dom som pluggar på universitet/högskola, som vet vad dom vill med sina liv och faktiskt tar tag i det. Dom är starka nog att släppa det dom har för att förverkliga sina drömmar. Dagen då jag tog studenten var den lyckligaste dagen i mitt liv, men ibland önskar jag att jag var kvar på andra sidan den dagen.
Igår fick jag frågan "Vad blir det nu då Rebecca, London eller Paris?" och jag svarade "Åmål", helt utan tvekan. Då kände jag att jag vill vara kvar i min hemort i alla fall ett halvår till, oavsett vad jag sagt tidigare. Jag hade fortfarande inte bestämt mig för om jag skulle arbeta mig upp till en bättre kondition i Åmål eller i utlandet i väntan på att söka till Polishögskolan (för det är en sak jag SKA göra i mitt liv, så mycket vet jag). Men nu har jag bestämt mig- för mindre än en minut senare hörde jag något som fick mig att ändra inställning bara så där! Hela vägen hem från där jag befann mig när jag fick höra detta tänkte jag "vad tusan är jag kvar här för?". Jag har alla chanser i världen att se mig omkring. Varför tar jag den inte då? Mitt liv i Åmål är slut, jag har gjort mitt här. Det finns inte så mycket mer att göra nu. 'Men dina vänner i Åmål då?', tänker Du nu. Självklart kommer jag att sakna dom, vore konstigt om jag inte gjorde det. Men som jag skrivit i bloggen tidigare - stunden kommer då man ska lämna det man har. Det bara är så. Det behöver ju inte betyda att man tappar kontakten för att aldrig mer träffas. För jag blir otroligt arg och besviken på mig själv om jag inte lyckas med att hålla kontakten med de som betyder mest för mig! De två som jag för ett halvår sen ansåg vara mina bästa vänner har flyttat till Göteborg, och jag anser fortfarande att de är mina bästa vänner. Även om de har fullt upp i skolan så har vi tid att hålla kontakten. Jag saknar skvaller-stunderna på kemilektionerna väldigt mycket, kanske mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Nu är det ju inte så att jag ska flytta imorn, nästa vecka eller detta året. Men någon gång efter nyår blir det, vart har jag ingen aning om men bort från Åmål ska jag.
När jag tog studenten och sedan dess har jag tyckt att det vart skönt att jag inte vet vad jag vill göra. Att inte stressa in i något för att sedan ångra mig. Men igår kände jag för första gången en avundsjuka mot dom som pluggar på universitet/högskola, som vet vad dom vill med sina liv och faktiskt tar tag i det. Dom är starka nog att släppa det dom har för att förverkliga sina drömmar. Dagen då jag tog studenten var den lyckligaste dagen i mitt liv, men ibland önskar jag att jag var kvar på andra sidan den dagen.
tisdag 7 oktober 2008
Back, take me back!
26/6 - 3/7, 2008
Rom, ITALIEN
Under vissa stunder där nere kände jag en liten ångest
över att vara där, ånger över att ha följt med. Men det
senaste har tiden hunnit ifatt mig och jag saknar det
otroligt mycket. Allt var egentligen riktigt bra och jag
hade super kul! Rome in my heart forever! <3
söndag 5 oktober 2008
Stora Strand i hjärtat.
Taizé, Stora Strand, sporthallen. Vi har alla någon plats, något ställe som betyder mycket för oss. Som är lite mer än alla andra, där du trivs lite extra, bortsett från ditt hem. För mig, och många mer, är Stora Strand den platsen, och har varit de senaste åren. När jag var där för två veckor sedan var det lika underbart som alltid, men då var jag inte där med det folket jag brukar vara där med. Vilket jag var i helgen. Det resulterade i en minst sagt galen (!) fotbollsmatch, det minsta rummet, men störst sängar, åt tjejerna med mest packning, dreggel över Mårten, norsk kurragömma och mycket mycket mer.
Helgen har varit helt underbar på många olika sätt. Jag har träffat många vänner jag inte träffat på jätte länge och jag saknar dom redan, vi har bara varit från varandra några timmar. Vi måste träffas oftare, så är det bara. Men det är inte alltid så lätt när vi bor i Åmål, Borås, Göteborg, Arvika, och har olika aktiviteter och vardag.
I helgen var vi inte så många på lägret, men vi skapade ändå en fantastisk stämning. Alla underbara människor, atmosfären i ett sånt gäng är oslagbar. Alla skratt och leenden, tårar. Att delta i en andakt på Stora Strand är bland det bästa jag vet, det finns få saker som slår det. Det händer att man fäller en tår eller två, eller flera tårar. Igår var det flera, men inte en enda av dom var av ondo, alla - varenda minsta lilla tår var lyckliga tårar. Glada tårar. Under den senaste tiden har jag kommit på hur otroligt bra jag har det och att jag aldrig mått bättre. Så kommer det ögonblicket då man verkligen fattar att man är lycklig, lycklig på riktigt. Då vill man inget annat än att gråta. Tack alla som gör mig till den jag är och som gör mitt liv här på jorden ännu bättre än vad det redan är! <3
Idag var det även start för skridskoskolan i Säffle KK, där jag är tränare. Jag och en tjej som heter Amanda har en grupp på ungefär tio barn. Av dom är det tre stycken som är helt nya i klubben, resten är fortsättningsåkare från förra året. När vi har både nya och gamla åkare känner jag att det är bra att vi är två tränare, så att vi kan dela upp oss och träna på det dom behöver träna på. Så att de "gamla" inte stannar i utvecklingen och att de "nya" inte går för snabbt fram och därför inte lär sig hur man gör på riktigt. För gör man fel i grunden är det jätte jobbigt och svårt att först träna bort det för att sedan lära sig det rätta sättet. Fick även med mig en bok hem som heter Skridskoskolan - skoj på is. Den är framtagen av SISU för Svenska Skridskoförbundet, Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Bandyförbundet. Jag tänkte sätta mig och läsa lite i den sen, eller imorgon. Även skriva upp lite tips som den ger. Trots att det är min fjärde säsong som tränare så kan jag hela tiden förbättra mig och bli bättre.
Att arbeta med barn i en idrottsverksamhet ger mig mycket tankar och funderingar. Jag funderar mycket på hur barn är idag och hur jag var som barn. Jag kommer hela tiden fram till att jag var den där lilla blyga tjejen som inte vågade säga någonting, som alltid lyssnade på vad fröken sa för jag var rädd för att få skäll. Detta ändrades inte för än jag gick i åttan-nian. Jag har kommit en väldigt lång bit från då jag var fem, nio och fjorton år, och jag kan fortfarande inte fatta att jag vid min nästa födelsedag fyller 20.
Helgen har varit helt underbar på många olika sätt. Jag har träffat många vänner jag inte träffat på jätte länge och jag saknar dom redan, vi har bara varit från varandra några timmar. Vi måste träffas oftare, så är det bara. Men det är inte alltid så lätt när vi bor i Åmål, Borås, Göteborg, Arvika, och har olika aktiviteter och vardag.
I helgen var vi inte så många på lägret, men vi skapade ändå en fantastisk stämning. Alla underbara människor, atmosfären i ett sånt gäng är oslagbar. Alla skratt och leenden, tårar. Att delta i en andakt på Stora Strand är bland det bästa jag vet, det finns få saker som slår det. Det händer att man fäller en tår eller två, eller flera tårar. Igår var det flera, men inte en enda av dom var av ondo, alla - varenda minsta lilla tår var lyckliga tårar. Glada tårar. Under den senaste tiden har jag kommit på hur otroligt bra jag har det och att jag aldrig mått bättre. Så kommer det ögonblicket då man verkligen fattar att man är lycklig, lycklig på riktigt. Då vill man inget annat än att gråta. Tack alla som gör mig till den jag är och som gör mitt liv här på jorden ännu bättre än vad det redan är! <3
Idag var det även start för skridskoskolan i Säffle KK, där jag är tränare. Jag och en tjej som heter Amanda har en grupp på ungefär tio barn. Av dom är det tre stycken som är helt nya i klubben, resten är fortsättningsåkare från förra året. När vi har både nya och gamla åkare känner jag att det är bra att vi är två tränare, så att vi kan dela upp oss och träna på det dom behöver träna på. Så att de "gamla" inte stannar i utvecklingen och att de "nya" inte går för snabbt fram och därför inte lär sig hur man gör på riktigt. För gör man fel i grunden är det jätte jobbigt och svårt att först träna bort det för att sedan lära sig det rätta sättet. Fick även med mig en bok hem som heter Skridskoskolan - skoj på is. Den är framtagen av SISU för Svenska Skridskoförbundet, Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Bandyförbundet. Jag tänkte sätta mig och läsa lite i den sen, eller imorgon. Även skriva upp lite tips som den ger. Trots att det är min fjärde säsong som tränare så kan jag hela tiden förbättra mig och bli bättre.
Att arbeta med barn i en idrottsverksamhet ger mig mycket tankar och funderingar. Jag funderar mycket på hur barn är idag och hur jag var som barn. Jag kommer hela tiden fram till att jag var den där lilla blyga tjejen som inte vågade säga någonting, som alltid lyssnade på vad fröken sa för jag var rädd för att få skäll. Detta ändrades inte för än jag gick i åttan-nian. Jag har kommit en väldigt lång bit från då jag var fem, nio och fjorton år, och jag kan fortfarande inte fatta att jag vid min nästa födelsedag fyller 20.
torsdag 2 oktober 2008
Hej då september!
Igår var det första oktober, vilket betydde Gustaf 19 år. Grattis grattis, igen! Jag var först med att säga grattis. Woho, tio poäng till mig! Var längesen jag träffade han och John nu. Alldeles föööör längesen. Som tur är så är det lägertajm i helgen; Stora Strand - världens bästa plats! <3
John kommer dit, Gustaf är mera kryptisk av sig och säger "vi får se", men jag tror det betyder att han kommer. Typiskt Gustaf att överraska ;). Dessutom kommer massa andra människor jag inte träffat på jätte länge! Så Rebecca är glad, trots att hon avskyr sitt hår och sina kläder. Urg. Trivs inte i något längre. Blä blä. Skulle verkligen behöva uppdatera garderoben. Eller byta ut den helt och hållet.
Just nu sitter jag här och skriver lite, har inte orkat de senaste dagarna. Har inte heller haft något att blogga om direkt. Vilket jag inte har nu heller.
Samtidigt som jag skriver kikar jag även på Beck, och njuter av Persbrandts otroliga snygghet. Jag kan faktiskt göra flera saker samtidigt - jag är tjej. Min bror kom in i mitt rum för att kolla med mig, men han somnade så han ligger här och sover bakom mig den sötnöten.
Om lite mindre än två timmar är det dags för kör. Idag känner jag faktiskt för att gå på den. Hoppas vi sjunger några roliga låtar, de senaste gångerna har vi mest övat tråkiga. Kanske blir en kul bilfärd med Anna och Robin efteråt också? Vi har förresten fått en ny bästa vän. Han äger, och jag kan verkligen inte sluta skratta åt det! xD Jag längtar till november!
John kommer dit, Gustaf är mera kryptisk av sig och säger "vi får se", men jag tror det betyder att han kommer. Typiskt Gustaf att överraska ;). Dessutom kommer massa andra människor jag inte träffat på jätte länge! Så Rebecca är glad, trots att hon avskyr sitt hår och sina kläder. Urg. Trivs inte i något längre. Blä blä. Skulle verkligen behöva uppdatera garderoben. Eller byta ut den helt och hållet.
Just nu sitter jag här och skriver lite, har inte orkat de senaste dagarna. Har inte heller haft något att blogga om direkt. Vilket jag inte har nu heller.
Samtidigt som jag skriver kikar jag även på Beck, och njuter av Persbrandts otroliga snygghet. Jag kan faktiskt göra flera saker samtidigt - jag är tjej. Min bror kom in i mitt rum för att kolla med mig, men han somnade så han ligger här och sover bakom mig den sötnöten.
Om lite mindre än två timmar är det dags för kör. Idag känner jag faktiskt för att gå på den. Hoppas vi sjunger några roliga låtar, de senaste gångerna har vi mest övat tråkiga. Kanske blir en kul bilfärd med Anna och Robin efteråt också? Vi har förresten fått en ny bästa vän. Han äger, och jag kan verkligen inte sluta skratta åt det! xD Jag längtar till november!
tisdag 30 september 2008
Rebeccas "nya" liv
Japp, så är det. Rubriken ljuger aldrig. Igår började jag mitt nya liv, där jag ska försöka leva ett sundare liv och också äta mer korrekt, det senaste vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Allt bara för att min mage, och jag ska må bättre. Så här ser en dag ur Rebeccas liv ut, OBS! alla tider är ca-tider:
8.30 - Väckarklockan ringer
9.00 ~9.15 - Går upp för att äta frukost. Bestående av smörgås och te.
9.55 - Går på en promenad genom stan. Kikar i skyltfönster etc. Fortsätter sedan runt hamnen.
När jag kommer hem igen beror på hur lång tid jag stannade på stan. Idag var jag hemma betydligt tidigare än igår. Dels berodde det på att jag stannade till i diverse affärer igår, plus att vädret var sämre idag. Vid hemkomsten tar jag in posten om den har kommit, duschar och kopplar av en stund. Efter duschen lagar jag mat, och sen sätter jag mig vid datorn eller pysslar med annat. Därefter blir det eftermiddags/kvälls aktiviteter beroende på vilken dag det är, t.ex KU, kör, confirmed.
Läggdags mellan 22.00 och 23.00. Läser även en bit ur Bibeln innan lampan släcks. Jag ska försöka att hålla mig till detta schemat, ska bli intressant och se hur länge jag klarar det.
Tjingeling på er, nu ska jag se på film i höstrusket!
8.30 - Väckarklockan ringer
9.00 ~9.15 - Går upp för att äta frukost. Bestående av smörgås och te.
9.55 - Går på en promenad genom stan. Kikar i skyltfönster etc. Fortsätter sedan runt hamnen.
När jag kommer hem igen beror på hur lång tid jag stannade på stan. Idag var jag hemma betydligt tidigare än igår. Dels berodde det på att jag stannade till i diverse affärer igår, plus att vädret var sämre idag. Vid hemkomsten tar jag in posten om den har kommit, duschar och kopplar av en stund. Efter duschen lagar jag mat, och sen sätter jag mig vid datorn eller pysslar med annat. Därefter blir det eftermiddags/kvälls aktiviteter beroende på vilken dag det är, t.ex KU, kör, confirmed.
Läggdags mellan 22.00 och 23.00. Läser även en bit ur Bibeln innan lampan släcks. Jag ska försöka att hålla mig till detta schemat, ska bli intressant och se hur länge jag klarar det.
Tjingeling på er, nu ska jag se på film i höstrusket!
måndag 29 september 2008
Autumn leaves
The falling leaves drift by my window
The falling leaves of red and gold
I see your lips, the summer kisses
The sunburned hands I used to hold
Since you went away the days grow long
And soon I'll hear old winter's song
But I miss you most of all, my darling
When autumn leaves start to fall
Since you went away the days grow long
And soon I'll hear old winter's song
But I miss you most of all, my darling
When autumn leaves start to fall
I miss you most of all, my darling
When autumn leaves start to fall
The falling leaves of red and gold
I see your lips, the summer kisses
The sunburned hands I used to hold
Since you went away the days grow long
And soon I'll hear old winter's song
But I miss you most of all, my darling
When autumn leaves start to fall
Since you went away the days grow long
And soon I'll hear old winter's song
But I miss you most of all, my darling
When autumn leaves start to fall
I miss you most of all, my darling
When autumn leaves start to fall
torsdag 25 september 2008
Gråa dagar
Åh va det är härligt att leva. Jag älskar mitt liv! <3
Nu undrar ju ni varför jag då döpte inlägget till "Gråa dagar", jo det är dels för att låten jag lyssnar på just nu heter så, och för att det faktiskt var ett tag sen jag hade en grå dag. Det senaste har allt vart himla bra, med endel små undantag. Men alla får ha gråa dagar ibland.
Vilken underbar dag det är idag. Hallelujah! Jag var ute en stund förut i trädgården för att fota lite, bilder visas här nedan. När jag kom till våra äppelträd såg jag att där låg det ju en hel massa äpplen på marken - jag och mamma som så fint plockade upp alla som låg där igår. Varför är det alltid så? Att när man städar i trädgården och tar bort all gammal frukt som ligger på marken och ruttnar, så ligger det ny där nästa dag?
Nu undrar ju ni varför jag då döpte inlägget till "Gråa dagar", jo det är dels för att låten jag lyssnar på just nu heter så, och för att det faktiskt var ett tag sen jag hade en grå dag. Det senaste har allt vart himla bra, med endel små undantag. Men alla får ha gråa dagar ibland.
Vilken underbar dag det är idag. Hallelujah! Jag var ute en stund förut i trädgården för att fota lite, bilder visas här nedan. När jag kom till våra äppelträd såg jag att där låg det ju en hel massa äpplen på marken - jag och mamma som så fint plockade upp alla som låg där igår. Varför är det alltid så? Att när man städar i trädgården och tar bort all gammal frukt som ligger på marken och ruttnar, så ligger det ny där nästa dag?
Äpplen i familjen Engtorps trädgård - fotona är tagna av mig.
Häromdagen läste jag ett inlägg som min vän Anna skrev om vad hon egentligen vill med sitt liv. Det fick mig att fundera på vad jag egentligen vill med mitt liv. Jag har länge velat flytta till London, leva och bo där ett tag. En annan tanke jag haft i några år är att en dag ska jag bli polis. Jag vet inte vad, men något är det som lockar. För någon dag sen kom det som en klar blixt från den blåa himlen, att det är just polis jag ska bli. Trots att jag fortfarande är skoltrött, hur man nu kan vara det när man inte går i skolan, så skulle jag kunna börja imorn om jag så finge det. Bara för att det då är en dag närmare dagen då jag får börja jobba. Vägen till att bli polis är inte den lättaste, men det är en väg jag måste gå om min dröm ska bli verklighet. Men vad ska jag då göra med tanken att åka till London? Ska jag bara glömma den? Nej det tänker jag inte göra, för det är också något jag vill göra. Mina planer om vad jag tänkt göra där kommer att ändras, men det kommer ändå att dröja några år innan jag söker till polishögskolan. Och varför sitta hemma och dreggla över Persbrandt när jag lika gärna kan göra det i London?
Jag har många tankar i huvudet just nu. När stunden är kommen. Hur lämnar man bara något som kommit att bli en del av ens liv? När den dagen kommer då det är dags för mig att lämna Åmål. Det är inte bara att lämna något sådär, för att aldrig mer veta av det. När det till och med gått så långt att man inte längre minns hur det var att leva utan det? När jag inte är hemma spenderar jag mycket av min tid i kyrkan, där trivs jag enormt bra. Där kan jag vara mig själv. Men där har jag bara vart engagerad de senaste fyra åren, och jag börjar känna av ett sakta generationsbyte. Jag börjar känna mig betydligt äldre än dom flesta, så det är inte kyrkan som kommer att vara svårast att lämna när stunden är kommen. Jag behöver inte vara i Åmåls församlingshem för att tro på Gud, det kan jag göra vart jag vill, när jag vill. Till och med i Somashallen i Säffle.
Det är snart tio år sedan jag först satte min fot där. Det är snart tio år sedan jag var på min första konståkningsträning. Aldrig trodde jag att jag fortfarande skulle hålla på till idag. De senaste tre åren har jag inte vart lika engagerad, jag slutade tävla när jag började på gymnasiet. Men det var ändå en del av mitt liv jag verkligen inte ville släppa taget om, därav mitt val att fortsätta som tränare för de små barnen och att delta på våra isshower. Konståkningen blev min verklighetsflykt. På isen kunde jag släppa alla tankar om vardagen och vad de betydde. Där fann jag mig vänner för livet - och vilka fantastiska minnen vi har ihop. Jag insåg rätt snabbt att det inte skulle bli någon världsmästare utav mig, men det gjorde inte att jag packade ihop skridskorna i en väska och la dom längst in i garderoben för att rosta sönder.
Ibland ångrar jag mitt beslut att sluta tävla. Det finns stunder då jag saknar den där sammanhållningen, de där skratten, dom där tårarna - som bara visade sig på en tävling. När man gjorde sig i ordning, sminkade varandra och gjorde sig fin i håret. Och sjävklart stunden när man är färdig med sitt åk, och man kan slappna av, sätta sig på läktaren och bara njuta av att man gjort något bra även om det kanske just då inte gick så bra. I Säffle har det de senaste åren också skett ett generationsbyte, där märks det inte lika väl på ungodomarna, utan på föräldrarna. Det känns som det var igår mamma, Annelie, Ann-Sofie, Lena och gänget satt på läktaren och kollade på träningarna. Det känns som det var igår det var dom som var ansvariga för allt som hände och skedde vid sidan av isen. Så mycket har hänt, under en egentligen ganska lång period. Folket som var engagerade i klubben när jag började har under de senaste åren hoppat av en efter en, sakta men säkert. Och det är nog det som är mitt tecken. Att det är min tur att släppa taget och gå vidare. Konståkningen kommer alltid att vara den största delen av mitt liv, tillsammans med Gud. Oavsett om jag bor i Åmål, London eller Stockholm.
Det är snart tio år sedan jag först satte min fot där. Det är snart tio år sedan jag var på min första konståkningsträning. Aldrig trodde jag att jag fortfarande skulle hålla på till idag. De senaste tre åren har jag inte vart lika engagerad, jag slutade tävla när jag började på gymnasiet. Men det var ändå en del av mitt liv jag verkligen inte ville släppa taget om, därav mitt val att fortsätta som tränare för de små barnen och att delta på våra isshower. Konståkningen blev min verklighetsflykt. På isen kunde jag släppa alla tankar om vardagen och vad de betydde. Där fann jag mig vänner för livet - och vilka fantastiska minnen vi har ihop. Jag insåg rätt snabbt att det inte skulle bli någon världsmästare utav mig, men det gjorde inte att jag packade ihop skridskorna i en väska och la dom längst in i garderoben för att rosta sönder.
Ibland ångrar jag mitt beslut att sluta tävla. Det finns stunder då jag saknar den där sammanhållningen, de där skratten, dom där tårarna - som bara visade sig på en tävling. När man gjorde sig i ordning, sminkade varandra och gjorde sig fin i håret. Och sjävklart stunden när man är färdig med sitt åk, och man kan slappna av, sätta sig på läktaren och bara njuta av att man gjort något bra även om det kanske just då inte gick så bra. I Säffle har det de senaste åren också skett ett generationsbyte, där märks det inte lika väl på ungodomarna, utan på föräldrarna. Det känns som det var igår mamma, Annelie, Ann-Sofie, Lena och gänget satt på läktaren och kollade på träningarna. Det känns som det var igår det var dom som var ansvariga för allt som hände och skedde vid sidan av isen. Så mycket har hänt, under en egentligen ganska lång period. Folket som var engagerade i klubben när jag började har under de senaste åren hoppat av en efter en, sakta men säkert. Och det är nog det som är mitt tecken. Att det är min tur att släppa taget och gå vidare. Konståkningen kommer alltid att vara den största delen av mitt liv, tillsammans med Gud. Oavsett om jag bor i Åmål, London eller Stockholm.
Rebecca åker konståkning - foto taget av Viktor Bijlenga
onsdag 24 september 2008
Favorit (?) i repris
Hittills har det inte hänt något som är värt att skriva om. Därför gör jag en lista jag redan gjort. Orkade inte leta upp någon annan. Lat som jag är.
senaste:
1. mening du sa: Jag har inte pratat med någon idag, men jag sa säkert "Hej då" i sömnen när Joacim gick till skolan, det brukar jag göra.
2. personen du pratade med: se föregående.
3. du fick sms av: Robin
4. du kramade? : Robin
5. kläder: Gröna linnebyxor, svart linne, grå kofta och vit sjal.
6. bättre än igår: vädret ? ;P och inget bråk med lillebror.. än.
imorgon:
7. är det: Torsdag
8. planer: inga än så länge, eftersom kören är inställd. Men en promenad blir det nog i alla fall.
9. favorit: njuter förhoppningsvis fortfarande av Persbrandts framträdande på tv ikväll. Och så har Jenny kommit hem :)
10. nummer: 25
11. färg: Orange
12. årstid: höst <3
frågor och svar:
13. saknar du någon? Ja
14. humör för tillfället: glad :D
15. det första du gjorde i morse: Kollade på klockan
16. vad åt du sist? : Smörgås
17. vad irriterar du dig på?: ganska mycket, tyvärr.
19. vem tänker du på just nu? min lillebror Eric <3
20. tror du att personen tänker på dig med?: klart han gör ! (A)
21. vart reste du sist? : Stora Strand
22. vad gjorde du igår kväll? : var på KU.
23. liknar du din mamma eller pappa? : mamma
24. ler du ofta? : Ja det vill jag nog påstå att jag gör
25. välj en (kärlek, skönhet, kreativitet): Kärlek
26. önskar du dig något när du ser en fallande stjärna? : Beror på.
27. i vems säng sov du i natt?: I min egen.
28. vilken färg har din tröja? Grå
Sist gång jag gjorde denna listan undrade jag vart fråga 18 var, och det undrar jag fortfarande. Bara så ni vet.
senaste:
1. mening du sa: Jag har inte pratat med någon idag, men jag sa säkert "Hej då" i sömnen när Joacim gick till skolan, det brukar jag göra.
2. personen du pratade med: se föregående.
3. du fick sms av: Robin
4. du kramade? : Robin
5. kläder: Gröna linnebyxor, svart linne, grå kofta och vit sjal.
6. bättre än igår: vädret ? ;P och inget bråk med lillebror.. än.
imorgon:
7. är det: Torsdag
8. planer: inga än så länge, eftersom kören är inställd. Men en promenad blir det nog i alla fall.
9. favorit: njuter förhoppningsvis fortfarande av Persbrandts framträdande på tv ikväll. Och så har Jenny kommit hem :)
10. nummer: 25
11. färg: Orange
12. årstid: höst <3
frågor och svar:
13. saknar du någon? Ja
14. humör för tillfället: glad :D
15. det första du gjorde i morse: Kollade på klockan
16. vad åt du sist? : Smörgås
17. vad irriterar du dig på?: ganska mycket, tyvärr.
19. vem tänker du på just nu? min lillebror Eric <3
20. tror du att personen tänker på dig med?: klart han gör ! (A)
21. vart reste du sist? : Stora Strand
22. vad gjorde du igår kväll? : var på KU.
23. liknar du din mamma eller pappa? : mamma
24. ler du ofta? : Ja det vill jag nog påstå att jag gör
25. välj en (kärlek, skönhet, kreativitet): Kärlek
26. önskar du dig något när du ser en fallande stjärna? : Beror på.
27. i vems säng sov du i natt?: I min egen.
28. vilken färg har din tröja? Grå
Sist gång jag gjorde denna listan undrade jag vart fråga 18 var, och det undrar jag fortfarande. Bara så ni vet.
tisdag 23 september 2008
Spexkaka
Underbara KU-ungdomar <3.
Tidigare idag var jag en aning negativt inställd till att gå till KU över huvudtaget. Men jag gick dit ändå. Skulle ju möta de nya konfa.ledarna timmen innan så varför gå hem? När jag verkligen inte ville hem. Hamnade i storbråk med en av mina lillebröder förut. Det var inte trevligt. Då ville jag bara fly, långt bort. Tanken på att baka gjorde mig då väldigt frustrerad. Urg. Skrev till och med en lapp till mina föräldrar att jag inte visste när jag kom hem i kväll, om jag nu skulle komma hem.
Som sagt gick jag till ku, och vilken kväll det blev! Tjoho. Det var precis vad jag behövde en dag som denna. En dag som inte annars varit min. Spexkaka, ja det är precis vad det låter som. Man fick välja om man ville baka äpplepaj att bjuda på, eller om man ville bjuda på sig själv i form av spex, med P. Glöm inte det! Så jag, Robin, Karl, Ullastina, Louise, Per, Thomas, Preben och Annci fixade ihop ett riktigt fint och roligt spexprogram - tyckte i alla fall vi själva. Det bestod av ett drama. Ett väldigt lyckat drama om du frågar oss. Att dömma av publikens slående tystnad när själva poängen framfördes kanske det inte var så lyckat i alla fall. Ingen skrattade. Under dramats gång hörde man hela tiden små skratt här och var men när det kom till poängen blev det knäpptyst. Man skulle till och med hört en nål falla. Jag undrar verkligen om ingen fattade, eller om det helt enkelt var tråkigt - trots Thomas felsägning. Vi hade i alla fall kul när vi övade och provade kläder - "Feel free", jag kommer nog aldrig få höra slutet på det.
Gruppen som bakade bjöd på en utomordentlig god äpplepaj. Mums! Tyvärr drog fikat ut på tiden en del så vi hann inte med hela vårt förberedda program. Men några omgångar med Tips från coachen drog vi igenom. Anton, Preben och Thomas, tappra kämpar och riktiga hejare på det alla tre. Men vi glömmer nog aldrig Thomas sakta omvandling till hund. Den sista leken vi hade förberett kommer nästa vecka, eller om två veckor. Yeah! Visste ni förresten att Fanta har en ny slogan? Fanta - feel free!
Tidigare idag var jag en aning negativt inställd till att gå till KU över huvudtaget. Men jag gick dit ändå. Skulle ju möta de nya konfa.ledarna timmen innan så varför gå hem? När jag verkligen inte ville hem. Hamnade i storbråk med en av mina lillebröder förut. Det var inte trevligt. Då ville jag bara fly, långt bort. Tanken på att baka gjorde mig då väldigt frustrerad. Urg. Skrev till och med en lapp till mina föräldrar att jag inte visste när jag kom hem i kväll, om jag nu skulle komma hem.
Som sagt gick jag till ku, och vilken kväll det blev! Tjoho. Det var precis vad jag behövde en dag som denna. En dag som inte annars varit min. Spexkaka, ja det är precis vad det låter som. Man fick välja om man ville baka äpplepaj att bjuda på, eller om man ville bjuda på sig själv i form av spex, med P. Glöm inte det! Så jag, Robin, Karl, Ullastina, Louise, Per, Thomas, Preben och Annci fixade ihop ett riktigt fint och roligt spexprogram - tyckte i alla fall vi själva. Det bestod av ett drama. Ett väldigt lyckat drama om du frågar oss. Att dömma av publikens slående tystnad när själva poängen framfördes kanske det inte var så lyckat i alla fall. Ingen skrattade. Under dramats gång hörde man hela tiden små skratt här och var men när det kom till poängen blev det knäpptyst. Man skulle till och med hört en nål falla. Jag undrar verkligen om ingen fattade, eller om det helt enkelt var tråkigt - trots Thomas felsägning. Vi hade i alla fall kul när vi övade och provade kläder - "Feel free", jag kommer nog aldrig få höra slutet på det.
Gruppen som bakade bjöd på en utomordentlig god äpplepaj. Mums! Tyvärr drog fikat ut på tiden en del så vi hann inte med hela vårt förberedda program. Men några omgångar med Tips från coachen drog vi igenom. Anton, Preben och Thomas, tappra kämpar och riktiga hejare på det alla tre. Men vi glömmer nog aldrig Thomas sakta omvandling till hund. Den sista leken vi hade förberett kommer nästa vecka, eller om två veckor. Yeah! Visste ni förresten att Fanta har en ny slogan? Fanta - feel free!
Planerat men oplanerat
På schemat idag står det diverse saker:
- Matte med Maria
- Möte med de nya konfirmandledarna
- KU, gissa vad vi ska göra - jo BAKA! Fyy.. det har vi väl aldrig gjort förr ?
Maria har jag redan träffat, och vi räknade Algebraiska metoder för ekvationslösning. Underbara Matte B, kan inte fatta att det är snart tre år sedan jag läste den kursen. Tiden går verkligen fort! Men hon fick köra hem mig för jag har någon hemsk jätte-ont-i-magen känsla jag aldrig haft förr. Påminner lite om det jag hade i somras, men det var ju mjölkens fel, och det har jag ju slutat dricka eftersom jag inte tål det. Så mjölk kan det inte vara den här gången. Jag misstänker att det är någon form av träningsvärk, vi gjorde sit-ups på en lära-länna-lek i fredags. Så det är nog därför - hoppas jag på i alla fall.
Nu ska jag ta och laga mig lite mat tror jag. Blir nog till att värma färdig kycklingpanna, mums. Det är verkligen gott. Åt det första gången hemma hos min barndomsvän Anna. Och sedan dess har det funnits i vår frys också. Ska förresten leka med henne nästa vecka - det var inte igår. Det ser jag fram emot.
Här hade jag tänkt ha en bild på mig och AnaBanana men jag hittar inte mina skivor och datorn är allmänt konstig just nu så det blir inte så. Arg är jag också - men det är inte bara därför.
- Matte med Maria
- Möte med de nya konfirmandledarna
- KU, gissa vad vi ska göra - jo BAKA! Fyy.. det har vi väl aldrig gjort förr ?
Maria har jag redan träffat, och vi räknade Algebraiska metoder för ekvationslösning. Underbara Matte B, kan inte fatta att det är snart tre år sedan jag läste den kursen. Tiden går verkligen fort! Men hon fick köra hem mig för jag har någon hemsk jätte-ont-i-magen känsla jag aldrig haft förr. Påminner lite om det jag hade i somras, men det var ju mjölkens fel, och det har jag ju slutat dricka eftersom jag inte tål det. Så mjölk kan det inte vara den här gången. Jag misstänker att det är någon form av träningsvärk, vi gjorde sit-ups på en lära-länna-lek i fredags. Så det är nog därför - hoppas jag på i alla fall.
Nu ska jag ta och laga mig lite mat tror jag. Blir nog till att värma färdig kycklingpanna, mums. Det är verkligen gott. Åt det första gången hemma hos min barndomsvän Anna. Och sedan dess har det funnits i vår frys också. Ska förresten leka med henne nästa vecka - det var inte igår. Det ser jag fram emot.
Här hade jag tänkt ha en bild på mig och AnaBanana men jag hittar inte mina skivor och datorn är allmänt konstig just nu så det blir inte så. Arg är jag också - men det är inte bara därför.
måndag 22 september 2008
Med solen i ögonen
Höst höst höst. Lovely! Solen skiner och Rebecca är glad - åtminstone lite.
Många tankar har snurrat i huvudet i helgen, en del stora och en del små. Om livet i allmänhet och mitt eget liv. Vad jag ska göra med det, om jag ska åka till London eller inte. Jag kommer ingen vart känner jag, förutom att jag bestämt mig att jag ska dit.
Just nu sitter jag här hemma i min ensamhet, lyssnar på Lars Winnerbäck och chattar med Gustaf. Funderar på att ge mig ut i höstsolen, men då har jag ett dilemma. Vad ska jag ha på mig? Det finns få klädesplagg i min garderob som jag trivs i just nu, jag skulle behöva uppdatera det mesta som finns där. Dessutom så kommer jag inte i mina jeans längre. Jag måste hoppa runt på golvet som en galningför att komma i dom, för att sedan lägga mig ner när jag ska knäppa dom. Sen kan jag typ inte röra mig i dom heller. Så ingen idé att ha kvar dom. Rebecca har gått upp i vikt och hon är överlyckligt. Men hon känner sig fortfarande som en sticka så några kilon till skulle inte skada. Ja du läste rätt - en tonårig tjej, som snart inte är tonåring längre, skriver att hon vill gå upp i vikt, istället för ner. Jag har alltid varit smal, i alla år och har ofta fått höra "Men du, du är ju bara ben" eller "Tyst med dig du är ju smal som en sticka". Jag har aldrig tyckt om att få höra det, eftersom jag strävar efter att gå upp i vikt. Men det är inte så lätt som det låter - i alla fall inte för mig. Men jag ska inte klaga, jag är över lag nöjd med min kropp. Så det så.
Många tankar har snurrat i huvudet i helgen, en del stora och en del små. Om livet i allmänhet och mitt eget liv. Vad jag ska göra med det, om jag ska åka till London eller inte. Jag kommer ingen vart känner jag, förutom att jag bestämt mig att jag ska dit.
Just nu sitter jag här hemma i min ensamhet, lyssnar på Lars Winnerbäck och chattar med Gustaf. Funderar på att ge mig ut i höstsolen, men då har jag ett dilemma. Vad ska jag ha på mig? Det finns få klädesplagg i min garderob som jag trivs i just nu, jag skulle behöva uppdatera det mesta som finns där. Dessutom så kommer jag inte i mina jeans längre. Jag måste hoppa runt på golvet som en galningför att komma i dom, för att sedan lägga mig ner när jag ska knäppa dom. Sen kan jag typ inte röra mig i dom heller. Så ingen idé att ha kvar dom. Rebecca har gått upp i vikt och hon är överlyckligt. Men hon känner sig fortfarande som en sticka så några kilon till skulle inte skada. Ja du läste rätt - en tonårig tjej, som snart inte är tonåring längre, skriver att hon vill gå upp i vikt, istället för ner. Jag har alltid varit smal, i alla år och har ofta fått höra "Men du, du är ju bara ben" eller "Tyst med dig du är ju smal som en sticka". Jag har aldrig tyckt om att få höra det, eftersom jag strävar efter att gå upp i vikt. Men det är inte så lätt som det låter - i alla fall inte för mig. Men jag ska inte klaga, jag är över lag nöjd med min kropp. Så det så.
söndag 21 september 2008
Ung konfirmandledare
Helgen spenderade jag på Stora Strand tillsammans med ungdomar och ledare från Karlstad Stift. Det var nämligen konfirmandledarutbildning - Steg 1 och 2. Själv gick jag färdigt utbildningen förra året och var i år med som ledare. Ungdomarna från Hammarö hade ingen församlingsledare med så jag fick frågan av Annci förra veckan om jag kunde rycka in och ta hand om dom. Självklart ställde jag upp. Man säger ju inte nej till Stora Strand.
Vi samlades i fredags eftermiddag/kväll och kom hem tidigt i eftermiddags. Helgen innehöll flera olika pass, innehållande bland annat andakts- och lekmetodik för steg 1 och bibelkunskap och gudstjänst/ledarskap för steg 2. Även om man inte kommer att vara konfa.ledare för resten av sitt liv så är en sådan här utbildning väldigt bra att gå. Man lär sig många bra saker som kan vara bra att tänka på när man kommer in i vuxenvärlden.
Igår kväll hade vi även ett lägerbål vid lägerplatsen. Det var mysigt som vanligt, och mygg äten är jag. Upptäckte även ett misstänkt fästingbett förut. Aj aj. Vid elden hade vi ett program som Bamse förberett och det innehöll diverse ramsor och sånger - som ett lägerbål ska. Som "avslutning" grillade vi korv innan vi gick upp för att ha andakt i kyrkan. Kort och gott kan man säga att helgen var lyckad, även om det kändes lite B att vara där i två nätter när man var där i två veckor i somras. Men Stora Strand är Stora Strand och om två veckor bär det dit igen. <3
Vi samlades i fredags eftermiddag/kväll och kom hem tidigt i eftermiddags. Helgen innehöll flera olika pass, innehållande bland annat andakts- och lekmetodik för steg 1 och bibelkunskap och gudstjänst/ledarskap för steg 2. Även om man inte kommer att vara konfa.ledare för resten av sitt liv så är en sådan här utbildning väldigt bra att gå. Man lär sig många bra saker som kan vara bra att tänka på när man kommer in i vuxenvärlden.
Igår kväll hade vi även ett lägerbål vid lägerplatsen. Det var mysigt som vanligt, och mygg äten är jag. Upptäckte även ett misstänkt fästingbett förut. Aj aj. Vid elden hade vi ett program som Bamse förberett och det innehöll diverse ramsor och sånger - som ett lägerbål ska. Som "avslutning" grillade vi korv innan vi gick upp för att ha andakt i kyrkan. Kort och gott kan man säga att helgen var lyckad, även om det kändes lite B att vara där i två nätter när man var där i två veckor i somras. Men Stora Strand är Stora Strand och om två veckor bär det dit igen. <3
måndag 15 september 2008
Upp ur vilda, djupa vatten
Upp ur vilda, djupa vatten
lyfte Skaparn liv och land
Markens djur och himlens fåglar,
man och kvinna skapte han
- Psalm 86 i den Svenska Psalmboken
Så började det i lördags, första psalmen i konfirmationsgudstjänsterna.
Dagen gick som på räls - första, andra och tredje. Helt plötsligt var vi färdiga. Redovisningarna gick som smort, helt fantastiskt bra gjort alla, konfirmander som ledare!
Alla gjorde sina roller fantastiskt bra, och jag tyckte det gick bra för mig själv också. Trots att jag tydligen sa fel. Whaaat, tänkte jag mer eller mindre när jag fick höra att jag sa fel. Haha, men bra gick det i alla fall. Jag kan inte beskriva helgen på ett annat sätt än lyckad, det går inte, både lördagen och söndagen gick utmärkt.
Varje år är det samma visa, samma känsla, samma glädje. Konfirmation är något fantastiskt och jag kan inte hjälpa att tycka synd om ni som inte är konfirmerade. Jag blir så himla glad varje gång jag sätter min fot i Åmåls kyrka och det är dags för konfirmation. Efter ett år tillsammans med både med och motgångar, av skratt och gråt, så faller allt på plats och sammanfaller med denna underbara helg. Det är något speciellt att se alla dessa glada vitklädda ungdomar omgivna av en fullsatt kyrka bestående av släkt och vänner, som är minst lika glada som ungdomarna. Vilket gör att vi ledare får stora leenden på våra läppar.
På tal om stora leenden, dessa stora leenden kan snabbt övergå i hysteriska skratt. Jag kommer aldrig kunna höra orden "rena mig så blir jag ren" igen utan att vika mig dubbel av skratt. Men det blir väl så när man går till Ica en fredagkväll och frågar om man får låna den uppstoppade renen som står vi brödet. Efter en stunds väntan fick vi order att komma tillbaka på lördag morgon för att se om vi fick låna den. Det var nämligen polarbröds ren, inte Icas. Ica fick inte tag på polarbröd så dom bestämde att vi fick låna den. Denna fina ren, vid namn Ida fick dock inte plats i kyrkans minibuss, så jag, Anna, Robin och Karro fick bära den från Icas lastkaj till församlingshemmet där Hjalmar stod på gräsmattan och väntade på oss. Aldrig har jag sett Hjalmar skratta så mycket. Men vad gör man inte om man är i behov av en ren i ett drama?
Jag hade också tänkt att ladda upp lite bilder från helgen i detta inlägg, men de bilderna jag tänker på tog jag med Robins kamera, så jag får glatt vänta lite.
lyfte Skaparn liv och land
Markens djur och himlens fåglar,
man och kvinna skapte han
- Psalm 86 i den Svenska Psalmboken
Så började det i lördags, första psalmen i konfirmationsgudstjänsterna.
Dagen gick som på räls - första, andra och tredje. Helt plötsligt var vi färdiga. Redovisningarna gick som smort, helt fantastiskt bra gjort alla, konfirmander som ledare!
Alla gjorde sina roller fantastiskt bra, och jag tyckte det gick bra för mig själv också. Trots att jag tydligen sa fel. Whaaat, tänkte jag mer eller mindre när jag fick höra att jag sa fel. Haha, men bra gick det i alla fall. Jag kan inte beskriva helgen på ett annat sätt än lyckad, det går inte, både lördagen och söndagen gick utmärkt.
Varje år är det samma visa, samma känsla, samma glädje. Konfirmation är något fantastiskt och jag kan inte hjälpa att tycka synd om ni som inte är konfirmerade. Jag blir så himla glad varje gång jag sätter min fot i Åmåls kyrka och det är dags för konfirmation. Efter ett år tillsammans med både med och motgångar, av skratt och gråt, så faller allt på plats och sammanfaller med denna underbara helg. Det är något speciellt att se alla dessa glada vitklädda ungdomar omgivna av en fullsatt kyrka bestående av släkt och vänner, som är minst lika glada som ungdomarna. Vilket gör att vi ledare får stora leenden på våra läppar.
På tal om stora leenden, dessa stora leenden kan snabbt övergå i hysteriska skratt. Jag kommer aldrig kunna höra orden "rena mig så blir jag ren" igen utan att vika mig dubbel av skratt. Men det blir väl så när man går till Ica en fredagkväll och frågar om man får låna den uppstoppade renen som står vi brödet. Efter en stunds väntan fick vi order att komma tillbaka på lördag morgon för att se om vi fick låna den. Det var nämligen polarbröds ren, inte Icas. Ica fick inte tag på polarbröd så dom bestämde att vi fick låna den. Denna fina ren, vid namn Ida fick dock inte plats i kyrkans minibuss, så jag, Anna, Robin och Karro fick bära den från Icas lastkaj till församlingshemmet där Hjalmar stod på gräsmattan och väntade på oss. Aldrig har jag sett Hjalmar skratta så mycket. Men vad gör man inte om man är i behov av en ren i ett drama?
Jag hade också tänkt att ladda upp lite bilder från helgen i detta inlägg, men de bilderna jag tänker på tog jag med Robins kamera, så jag får glatt vänta lite.
fredag 12 september 2008
Höstbilder.
Hittade några gamla bilder jag tog förra hösten.
Jag tänkte dela med mig av några av dem och se vad ni tycker.
Här är två, mer kommer inom en snar framtid.
Stor helg !
Som rubriken säger kommer det minst sagt att bli en stor helg. Inte bara kommer jag att ha fullt upp med konfirmationer under större delen av lördagen och nattvardsgudstjänst under söndagen. Utan Åmål får fiiiint besök i helgen av min bror Eric som hittat hem från Småland, och Karolina som hittat tillbaka från Skåne. Helgen till ära är det också ljusfest i Åmål. Har inget direkt bestämt än, men jag ger mig mer än gärna ut i vimlet och ser mig omkring. Ljusfesten är alltid en höjdare.
Igår visade Tv3 sista avsnittet av Sex and the City - någonsin. Jag vet att det kom ut 2004, men under de senaste åren har jag inte varit en flitig användare av tvn, snarare tvärt om. Program jag fastnat för genom åren har kanalerna en tendens att bara avbryta mitt i en säsong, och jag får inte se färdigt. Men äntligen fick jag följa min älskade serie till slutet, och det kunde inte ha slutat bättre. Jag grät framför tvn, så lycklig var jag. Dock hade jag en underlig känsla i kroppen under hela programet igår. Hade det med att göra att det utspelar sig i New York, och gårdagens datum var inget annat än 11 september? Eller var det tanken att Carrie fann sig så olycklig i Paris, staden hon alltid velat åka till. Är det så det kommer att bli för mig den dag jag lämnar Åmål? Trots att jag åker dit jag alltid velat vara sen dagen jag först satte min fot där.
Jag tror att det var lite av både och. När jag läste Aftonbladet igår och insåg att det var fem år sedan Anna Lindh mördades fick jag tänka efter flera gånger. Är det verkligen fem år sedan? Som Frida skrev i sin blogg igår - vad man gjorde den 11 september 2001 och 2003 kommer man aldrig att glömma.
11/9-01 hade vi idrottsdag på Örnäs, min klass vann staffeten och vi var överlyckliga. Hela den dagen kände jag mig yr i huvudet, var på väg att bli förkyld. Jag kunde inte för hela mitt liv föreställa mig vad som pågick på andra sidan jorden - jag som tyckte att min påkrypande förkylning var jobbig. Självklart åkte jag på en riktig ruskig förkylning och var borta från skolan i över en vecka, och vad brukar man sysselsätta sig med när man är sjuk? Jo titta på tv. Gissa vad jag titta på? Jag tror jag kunde nästan varenda tv-inslag från både SVT och Tv4 efter bara någon dag.
11/9-03 var jag på klassresa i Danmark. Av många anledningar är det en skolresa vi sent kommer att glömma. Många ångrar att dom följde med, men oavsett hur den resan utvecklades så vill jag inte ha den ogjord. Jag tror att den här resan gjorde att vi blev den klass som vi blev till slut. Under hela veckan tydde vi oss till varandra, eftersom vi inte förstod ett dugg av vad danskarna sa. Och dom förstod oss lika dåligt som vi förstod dom. Men den stunden jag fick sms av pappa där det stod att vår utrikesminister hade mördats, vilket var nästan ett helt dygn efter det faktiskt skett, kommer jag sent att glömma. Stunden var redan kaotisk som den var.
På tal om kaotiskt, jag måste nog öva in min roll till imorgon. Annars lär det bli MINST sagt kaotiskt.
Igår visade Tv3 sista avsnittet av Sex and the City - någonsin. Jag vet att det kom ut 2004, men under de senaste åren har jag inte varit en flitig användare av tvn, snarare tvärt om. Program jag fastnat för genom åren har kanalerna en tendens att bara avbryta mitt i en säsong, och jag får inte se färdigt. Men äntligen fick jag följa min älskade serie till slutet, och det kunde inte ha slutat bättre. Jag grät framför tvn, så lycklig var jag. Dock hade jag en underlig känsla i kroppen under hela programet igår. Hade det med att göra att det utspelar sig i New York, och gårdagens datum var inget annat än 11 september? Eller var det tanken att Carrie fann sig så olycklig i Paris, staden hon alltid velat åka till. Är det så det kommer att bli för mig den dag jag lämnar Åmål? Trots att jag åker dit jag alltid velat vara sen dagen jag först satte min fot där.
Jag tror att det var lite av både och. När jag läste Aftonbladet igår och insåg att det var fem år sedan Anna Lindh mördades fick jag tänka efter flera gånger. Är det verkligen fem år sedan? Som Frida skrev i sin blogg igår - vad man gjorde den 11 september 2001 och 2003 kommer man aldrig att glömma.
11/9-01 hade vi idrottsdag på Örnäs, min klass vann staffeten och vi var överlyckliga. Hela den dagen kände jag mig yr i huvudet, var på väg att bli förkyld. Jag kunde inte för hela mitt liv föreställa mig vad som pågick på andra sidan jorden - jag som tyckte att min påkrypande förkylning var jobbig. Självklart åkte jag på en riktig ruskig förkylning och var borta från skolan i över en vecka, och vad brukar man sysselsätta sig med när man är sjuk? Jo titta på tv. Gissa vad jag titta på? Jag tror jag kunde nästan varenda tv-inslag från både SVT och Tv4 efter bara någon dag.
11/9-03 var jag på klassresa i Danmark. Av många anledningar är det en skolresa vi sent kommer att glömma. Många ångrar att dom följde med, men oavsett hur den resan utvecklades så vill jag inte ha den ogjord. Jag tror att den här resan gjorde att vi blev den klass som vi blev till slut. Under hela veckan tydde vi oss till varandra, eftersom vi inte förstod ett dugg av vad danskarna sa. Och dom förstod oss lika dåligt som vi förstod dom. Men den stunden jag fick sms av pappa där det stod att vår utrikesminister hade mördats, vilket var nästan ett helt dygn efter det faktiskt skett, kommer jag sent att glömma. Stunden var redan kaotisk som den var.
På tal om kaotiskt, jag måste nog öva in min roll till imorgon. Annars lär det bli MINST sagt kaotiskt.
torsdag 11 september 2008
Kära konfirmander...
Ja så står det faktiskt. Jag sitter här och läser igenom sommarens lägertidningar och tänker på vilken otroligt rolig och fin dag det kommer att bli på lördag, och vad passar bättre än att citera Karolina? Hon använde nämligen 'Kära konfimander...' som rubrik på sitt "brev" till just... konfirmanderna, i sommarens tidning.
Den 4 september 2004 konfirmerades jag i Åmåls kyrka, det är mer än fyra år sedan. Ända sen dess har jag varit kvar i kyrkan och arbetat med efterkommande konfirmander. Arbetet i kyrkan kom att bli en stor del av mitt liv, och det är från min tid där jag kommer att ha de starkaste och gladaste minnena när jag nu går mot ett liv som vuxen. Att jag valde att gå med i kyrkan har också gjort mig starkare som person och tryggare i mig själv. Jag har inte bara vuxit i min tro, utan också i mig själv. Innan konfirmationen var jag en osäker liten tjej. Du som kände mig innan, och som fortfarande känner mig över fyra år senare vet om den här stora förändringen.
Första gruppen med konfirmander som jag hade var födda 1990, där ingick bland andra Anna.
91 - Anne-Sophie, Robin, Heléne, Anton, Lisa, Viktor.
92 - mina bröder (Joacim & Eric)
93 - där kände jag ingen nära inpå livet. Det var bara några få som jag visste vilka de var, och som jag hade pratat med några enstaka gånger. Jag tror att det är just därför denna gruppen har kommit att bli extra speciell för mig. Att vara på konfirmationsläger, se alla idéer som formas, höra alla skratten, se kärleken och på toppen av det sakta se hur det går upp för dessa ungdomar vad tro faktiskt kan innebära är alldeles fantastiskt. Aldrig har jag upplevt det som jag gjorde i somras. För att återigen citera fröken Larsson måste jag berätta om en fin upplevelse från lägret i somras "Å, apropå sömn måste jag bara nämna när jag var inne i rum 6 tillsammans med Rebecca och läste finfiiiina bibelord". Ja så var det faktiskt, en kväll när jag och Karolina hade den roliga uppgiften som nattvakter blev vi inbjudna till killarna i rum nummer 6 (Per, Thomas & Sebastian). Väl där inne kom Karro med iden att vi skulle spå varandra med Bibeln, å va roligt vi hade! Det kommer jag sent att glömma, om det var för att bibelorden var otroligt passande, eller opassande minns jag inte (jag tror mer på det sista), men det blev i alla fall en kväll med hysteriska skratt. Tyvärr minns ingen av oss just vilka bibelord det blev, vilket är väldigt synd. Jag måste då nämna att jag tyckte väldigt synd om Sebastian som var godtrogen och försökte sova under denna period med hysteriska skratt. Dock gjorde ju inte jag och Karro som vi skulle, vå uppgift var ju att få konfirmanderna i säng - för att SOVA, inget annat! Men det faktum att vi läste Bibeln tycker jag kompenserar upp alltihop väldigt fint.
Och snart är det dags för den stora dagen...
För er kära konfirmander är det på lördag dags för en av de finaste dagarna man kan uppleva, bortsett från studenten. Många tycker att konfirmation är något mesigt och jåligt, jag säger rätt ut att den som påstår det vet inte vad den pratar om!
En annan anledning till att just denna snart gågna konfirmandgrupp betyder mycket för mig är att det är den sista grupp jag kommer att följa från början till slut på mycket länge, kanske för alltid. Efter lördag är det snart inskrivingsdax för nästa års konfirmander, som jag bara kommer att följa ett halvår. I januari är det dags för mig att ge mig ut i världen på nya äventyr. Om allt går som planerat kommer min nya adress i fyra år framåt att vara London, och Du är mer än välkommen att hälsa på!
Den 4 september 2004 konfirmerades jag i Åmåls kyrka, det är mer än fyra år sedan. Ända sen dess har jag varit kvar i kyrkan och arbetat med efterkommande konfirmander. Arbetet i kyrkan kom att bli en stor del av mitt liv, och det är från min tid där jag kommer att ha de starkaste och gladaste minnena när jag nu går mot ett liv som vuxen. Att jag valde att gå med i kyrkan har också gjort mig starkare som person och tryggare i mig själv. Jag har inte bara vuxit i min tro, utan också i mig själv. Innan konfirmationen var jag en osäker liten tjej. Du som kände mig innan, och som fortfarande känner mig över fyra år senare vet om den här stora förändringen.
Första gruppen med konfirmander som jag hade var födda 1990, där ingick bland andra Anna.
91 - Anne-Sophie, Robin, Heléne, Anton, Lisa, Viktor.
92 - mina bröder (Joacim & Eric)
93 - där kände jag ingen nära inpå livet. Det var bara några få som jag visste vilka de var, och som jag hade pratat med några enstaka gånger. Jag tror att det är just därför denna gruppen har kommit att bli extra speciell för mig. Att vara på konfirmationsläger, se alla idéer som formas, höra alla skratten, se kärleken och på toppen av det sakta se hur det går upp för dessa ungdomar vad tro faktiskt kan innebära är alldeles fantastiskt. Aldrig har jag upplevt det som jag gjorde i somras. För att återigen citera fröken Larsson måste jag berätta om en fin upplevelse från lägret i somras "Å, apropå sömn måste jag bara nämna när jag var inne i rum 6 tillsammans med Rebecca och läste finfiiiina bibelord". Ja så var det faktiskt, en kväll när jag och Karolina hade den roliga uppgiften som nattvakter blev vi inbjudna till killarna i rum nummer 6 (Per, Thomas & Sebastian). Väl där inne kom Karro med iden att vi skulle spå varandra med Bibeln, å va roligt vi hade! Det kommer jag sent att glömma, om det var för att bibelorden var otroligt passande, eller opassande minns jag inte (jag tror mer på det sista), men det blev i alla fall en kväll med hysteriska skratt. Tyvärr minns ingen av oss just vilka bibelord det blev, vilket är väldigt synd. Jag måste då nämna att jag tyckte väldigt synd om Sebastian som var godtrogen och försökte sova under denna period med hysteriska skratt. Dock gjorde ju inte jag och Karro som vi skulle, vå uppgift var ju att få konfirmanderna i säng - för att SOVA, inget annat! Men det faktum att vi läste Bibeln tycker jag kompenserar upp alltihop väldigt fint.
Och snart är det dags för den stora dagen...
För er kära konfirmander är det på lördag dags för en av de finaste dagarna man kan uppleva, bortsett från studenten. Många tycker att konfirmation är något mesigt och jåligt, jag säger rätt ut att den som påstår det vet inte vad den pratar om!
En annan anledning till att just denna snart gågna konfirmandgrupp betyder mycket för mig är att det är den sista grupp jag kommer att följa från början till slut på mycket länge, kanske för alltid. Efter lördag är det snart inskrivingsdax för nästa års konfirmander, som jag bara kommer att följa ett halvår. I januari är det dags för mig att ge mig ut i världen på nya äventyr. Om allt går som planerat kommer min nya adress i fyra år framåt att vara London, och Du är mer än välkommen att hälsa på!
onsdag 10 september 2008
Hur gör man?
How do you pick up the threads of an old life?
How do you go on, when in your heart you
begin to understand there is no going back.
There are some things that time can not mend.
Some hurts that go too deep... that have taken hold.
Dessa ord, dessa tankar är bland de sista som Frodo yttrar innan han beger sig till de grå hamnarna, i slutet av Sagan om Konungens Återkomst. Från och med första gången jag hörde de orden satte de sig på min hjärna.
Det är ofta jag tänker på dem, hur går man egentligen vidare? När man har insett att det aldrig kommer att bli som förr, det kan bli likt. Men såren finns kvar och därför blir det aldrig precis som förr.
Oavsett hur tungt och jobbigt det må kännas ibland så vet jag att det alltid finns ett ljus i tunneln. Varför ge upp när jag vet att det kommer en dag då regnet bara öser ner och det kommer att vara den vackraste dagen i mitt liv. Varför ge upp när den gråaste dagen är den mest färgglada?
I Bibeln kan man läsa många fina ord, bland annat i Jesus Syraks Vishet 6:14. Där står det "En trogen vän är ett starkt värn. Att finna en sådan är att finna en skatt". En del av Jesus Syraks Vishet handlar just om vänskap och vishet. Själv tycker jag att det är ett av mina absoluta favoritställen i Bibeln. Men vad gör man då, den dag man förlorar en sådan här skatt? Man tror sig ha funnit detta starka värn, men man börjar sakta förstå att allt bara är en illusion, det är inte alls som man tänkt sig.
Vänskap är det bästa som finns, men när sådana band bryts finns det få saker som sårar mer. Vänner har kommit och gått i mitt liv, men aldrig har jag upplevt det såhär. Aldrig har det känts så tungt som nu.
Jag kommer sent, om aldrig, glömma den senaste månaden. Hur allt bara ändrades på några sekunder.
Folk frågar mig hur jag mår och jag svarar att trots omständigheterna har jag aldrig mått bättre, har aldrig varit lyckligare i hela mitt nitton år långa liv. En del undrar nog hur det kan gå ihop, men jag lovar er - det funkar! Bara för att jag har förlorat ett värn betyder inte det att jag förlorat hela min armé. Utan er mina skatter vore jag ingenting, jag älskar er oerhört mycket och det kommer att göra mig ont när jag flyttar från er.
Om många många år, när jag sitter och tänker tillbaka på sommaren 2008 kommer jag att minnas den som sommaren i mitt liv. Den fick inte direkt det slut jag hoppas på, ingen hoppas väl på att allt ska rasa samman, men ändå, trots att det hände kände jag mig stark och trygg. Det räcker med att jag tänker på den gågna sommaren så blir jag alldeles varm i bröstet. De två lägerveckorna på Stora Strand kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva ett läger i stil med mitt eget konfa.läger igen. Men när jag som minst anade det, så kom det. Och till min stora förvåning var det inte ett SMU-läger utan 2008 års konfirmandläger. Tack alla konfirmander i Åmåls pastorat födda 1993, ni är guld värda!
Tack även till mina fantastiska rumskamrater och andra ledare. Det var helt klart den stökigaste och mest störda veckan i mittt liv. Men jag skulle inte byta den mot något, man skulle till och med kunna göra en Hollywood-film av den.
torsdag 4 september 2008
Regnet det bara öser ner och nya släktingar
Visst är det trevligt, det har regnat nästan hela dagen. Då blir man bara så där glad. Not. Hade det varit så att jag spenderat dagen inomhus hade det varit trevligt och mysigt med regn.
Det finns sånna dagar där regnet står som spön i backen ena stunden och nästa är det uppehåll. Just en sån dag är det idag, och självklart har man alltid samma tur att det regnar när man ska gå genom halva stan. Då är man mysigt blöt när man kommer fram. Väl framme i ett hus på andra sidan stan var det dags att plocka fram mitt hjälpsamma sinne och den delen av hjärnan som varit avstängd i mer än ett år - min matte hjärna. Visst gick jag natur på gymnasiet men det betyder inte att jag läste matte under mitt sista år på Karlberg. Åt Matte E sa Rebecca 'Nej tack'. Men ändå, att hjälpa en bekant med Matte B var inga problem trots att det snart är tre år sedan jag själv läste kursen. Arbetslös som jag är måste ju har något att göra.
På tal om arbetslös, igår sprang jag på Veronika i församlingshemmet och hon undrade snällt om jag kan ta hand om barnen i barnkören en halvtimma innan deras övningar, fika med dom och sedan vara med på övningarna på onsdagar. Hon gav mig tid att tänka på det, men jag är nästan säker på att jag ska tacka ja. Jag tycker det verkar trevligt.
En annan sak som också är trevligt är när man ramlar över nya släktingar. Det händer dock inte mig särskilt ofta och min släkt är inte den största direkt. Men igår hände det. Jag och Anna satt fastklistrade vid datorn och kollade olika folk på birthday.se. Ja ni som känner oss vet redan nu vilka vi kollade upp. Sen kom vi in på folk som jobbar i församlingshemmet, bland annat Gunnel. Jag sa att mamma är släkt med hennes man, vilket det visade sig att Annas mamma också är. Så där brevid varandra satt vi, de nya släktingarna. Vi är nog mer släkt i släkten är släkt, men skit samma. Nya släktingar är alltid nya släktingar. Välkommen till släkten Anna!
Det finns sånna dagar där regnet står som spön i backen ena stunden och nästa är det uppehåll. Just en sån dag är det idag, och självklart har man alltid samma tur att det regnar när man ska gå genom halva stan. Då är man mysigt blöt när man kommer fram. Väl framme i ett hus på andra sidan stan var det dags att plocka fram mitt hjälpsamma sinne och den delen av hjärnan som varit avstängd i mer än ett år - min matte hjärna. Visst gick jag natur på gymnasiet men det betyder inte att jag läste matte under mitt sista år på Karlberg. Åt Matte E sa Rebecca 'Nej tack'. Men ändå, att hjälpa en bekant med Matte B var inga problem trots att det snart är tre år sedan jag själv läste kursen. Arbetslös som jag är måste ju har något att göra.
På tal om arbetslös, igår sprang jag på Veronika i församlingshemmet och hon undrade snällt om jag kan ta hand om barnen i barnkören en halvtimma innan deras övningar, fika med dom och sedan vara med på övningarna på onsdagar. Hon gav mig tid att tänka på det, men jag är nästan säker på att jag ska tacka ja. Jag tycker det verkar trevligt.
En annan sak som också är trevligt är när man ramlar över nya släktingar. Det händer dock inte mig särskilt ofta och min släkt är inte den största direkt. Men igår hände det. Jag och Anna satt fastklistrade vid datorn och kollade olika folk på birthday.se. Ja ni som känner oss vet redan nu vilka vi kollade upp. Sen kom vi in på folk som jobbar i församlingshemmet, bland annat Gunnel. Jag sa att mamma är släkt med hennes man, vilket det visade sig att Annas mamma också är. Så där brevid varandra satt vi, de nya släktingarna. Vi är nog mer släkt i släkten är släkt, men skit samma. Nya släktingar är alltid nya släktingar. Välkommen till släkten Anna!
onsdag 3 september 2008
Godsservice
Godsservice, ja nu undrar du säkert. Men jag kom inte på någon annan rubrik till dagens inlägg. Det åkte nämligen förbi en sådan lastbil utanför fönsret för en stund sen, därav mitt val av rubrik.
Just nu sitter jag hemma hos Anna och vi ska leta bilder. Mohah! Hon pratar i telefon med sin mamma, därför passade jag på att uppdatera här.
Igår var det säsongstart på KU. Jätte kul att det börjat igen, äntligen. Jag har längtat! Jag vann en liten tävling vi hade och Annci lovade mig ett pris, men det har jag inte sett röken av. Till helgen blir det fullt upp med konf.genrep och allt vad det innebär.
Tjoohej!
Just nu sitter jag hemma hos Anna och vi ska leta bilder. Mohah! Hon pratar i telefon med sin mamma, därför passade jag på att uppdatera här.
Igår var det säsongstart på KU. Jätte kul att det börjat igen, äntligen. Jag har längtat! Jag vann en liten tävling vi hade och Annci lovade mig ett pris, men det har jag inte sett röken av. Till helgen blir det fullt upp med konf.genrep och allt vad det innebär.
Tjoohej!
måndag 1 september 2008
Så var det måndag igen...
Precis vad titeln säger - så var det måndag igen. Och inte bara ny dag och ny vecka utan också ny månad. 1 september idag, Grattis Sonja på 16 års-dagen! :)
Jag har just kommit hem från en trevlig promenad med Jenny. Vi gick till Nötön och tillbaka. Riktigt härligt att vara ute och röra på sig lite. Perfekt väder var det också, och är fortfarande.
Helgen började bra, men slutade desto sämre. I fredags var jag nere på Åmålshäja med Anna, Alex och Marie. Det var mycket trevligt. Vi lyssnade på talangjakten. Det var allt från fyra åriga små flickor till 15 åriga tjejer och pojkar. Speciellt tyckte jag om de två systrarna som sjöng Pillutta dig ur Madicken. Det var gulligt tycker jag.
I lördags kväll var jag hemma hos Annso. Där var också Anton. Vi passade Annsos lillasyster Saga, titta på Björnbröder och pratade. Det var en mycket trevlig kväll. Och igår.. ja du. Utav respekt så tänker jag inte ens skriva något om det. Men jag är ändå jätte ledsen att det skulle sluta så här.
Jag har just kommit hem från en trevlig promenad med Jenny. Vi gick till Nötön och tillbaka. Riktigt härligt att vara ute och röra på sig lite. Perfekt väder var det också, och är fortfarande.
Helgen började bra, men slutade desto sämre. I fredags var jag nere på Åmålshäja med Anna, Alex och Marie. Det var mycket trevligt. Vi lyssnade på talangjakten. Det var allt från fyra åriga små flickor till 15 åriga tjejer och pojkar. Speciellt tyckte jag om de två systrarna som sjöng Pillutta dig ur Madicken. Det var gulligt tycker jag.
I lördags kväll var jag hemma hos Annso. Där var också Anton. Vi passade Annsos lillasyster Saga, titta på Björnbröder och pratade. Det var en mycket trevlig kväll. Och igår.. ja du. Utav respekt så tänker jag inte ens skriva något om det. Men jag är ändå jätte ledsen att det skulle sluta så här.
torsdag 28 augusti 2008
Tandläkaren och gospel
Igår ringde dom från Folktandvården och sa vänligt att det var dags för mig att besöka dom för rutin koll. Dom frågade mig om jag kunde komma dit redan idag, jo visst. Jag är arbetslös så varför inte?
Varför blir man alltid nervös när man går till tandläkaren, i alla fall så blir jag det. Men jag har då inget att vara rädd för. Under mina nitton år har jag aldrig haft ett enda hål. Så varför skulle jag få det nu? Självklart gick det fint idag med, endast lite tandsten i underkäken där mina tänder är omlott, men det skrapade dom bort med en gång.
Efter besöket hos tandläkaren gick jag till mormor och morfar. Var längesen jag var hos dom, så jag kände att det var dags att ge dom ett besök. Vi åt mat och spelade Yatzy, en hederlig gammal favorit.
Senare idag är det även terminsstart för gospelkören. Woho! Jag har inte sjungit på alldeles för länge. Så idag är det dags för ändring av det.
Varför blir man alltid nervös när man går till tandläkaren, i alla fall så blir jag det. Men jag har då inget att vara rädd för. Under mina nitton år har jag aldrig haft ett enda hål. Så varför skulle jag få det nu? Självklart gick det fint idag med, endast lite tandsten i underkäken där mina tänder är omlott, men det skrapade dom bort med en gång.
Efter besöket hos tandläkaren gick jag till mormor och morfar. Var längesen jag var hos dom, så jag kände att det var dags att ge dom ett besök. Vi åt mat och spelade Yatzy, en hederlig gammal favorit.
Senare idag är det även terminsstart för gospelkören. Woho! Jag har inte sjungit på alldeles för länge. Så idag är det dags för ändring av det.
onsdag 27 augusti 2008
Snart kommer hösten
Augusti är snart slut, det medför att sommaren också snart är slut och att hösten närmar sig. Sommaren 2008 har varit den bästa sommaren i mitt liv, men också den mest hektiska och väldigt omtumlande. Så mycket har hänt de här månaderna, framför allt den senaste.
I sommar har jag jobbat, vart två veckor på läger på underbara Stora Strand och besökt medelhavsländerna Italien och Spanien. Enda negativa har varit att så många har flyttat, Eric till Växjö, Gustaf och John till Göteborg, Karolina till Glimåkra. Bara för att nämna några få.
Men endå ett stort Tack alla ni som gjorde denna sommaren till en sommar jag sent kommer glömma! <3
Hur mycket jag än har älskat denna sommaren är jag glad att tiderna går mot höst. Nu undrar du som läsare säkert hur jag kan tycka något sånt, men jag älskar hösten. Det kom jag fram till förra året. Hösten är mysig, framför allt med sina vackra färger på träden. Jag som älskar att gå promenader med min kamera tycker att den bästa tidpunkten för det är en höstdag.
Många avskyr hösten för att det bara regnar och blåser, min mor är en av dom. Varje höstdag är inte av den kategorin men visst, tänk dig dom där regniga dagarna när vinden yr och man inte kan gå utanför dörren, för då blåser man bort. Är inte dom underbara? Jag finner inget illa med dom. När man vistas utomhus en sådan dag är detinte kul. Men tänk vidare, ett steg längre, när du kommit in, in i värmen. Du har satt på dig dina mysigaste kläder, tagit en varm kopp te eller en varm kopp choklad och satt dig till rätta i soffan. Vad passar bättre än en dag/kväll framför tvn med en trevlig film, eller en bra bok? Själv tycker jag att det låter underbart. Självklart som det stora Sex and the City - fanet jag är har jag också kommit fram till att jag tror att New York är en fantastisk fin höststad. Därför ska jag någongång i mitt liv spendera en höst i "The Big Apple", gärna nästa höst om jag inte läser på universitet/högskola då.
Vädret ute just nu är lite halv grått, halv trist. Precis som hösten som jag älskar så mycket. Förutom att färgerna saknas. Saknas gör också regnet och blåsten. Trots det ska jag ändå sätta i en Beck-film och bara njuta.
Ta hand om er!
I sommar har jag jobbat, vart två veckor på läger på underbara Stora Strand och besökt medelhavsländerna Italien och Spanien. Enda negativa har varit att så många har flyttat, Eric till Växjö, Gustaf och John till Göteborg, Karolina till Glimåkra. Bara för att nämna några få.
Men endå ett stort Tack alla ni som gjorde denna sommaren till en sommar jag sent kommer glömma! <3
Hur mycket jag än har älskat denna sommaren är jag glad att tiderna går mot höst. Nu undrar du som läsare säkert hur jag kan tycka något sånt, men jag älskar hösten. Det kom jag fram till förra året. Hösten är mysig, framför allt med sina vackra färger på träden. Jag som älskar att gå promenader med min kamera tycker att den bästa tidpunkten för det är en höstdag.
Många avskyr hösten för att det bara regnar och blåser, min mor är en av dom. Varje höstdag är inte av den kategorin men visst, tänk dig dom där regniga dagarna när vinden yr och man inte kan gå utanför dörren, för då blåser man bort. Är inte dom underbara? Jag finner inget illa med dom. När man vistas utomhus en sådan dag är detinte kul. Men tänk vidare, ett steg längre, när du kommit in, in i värmen. Du har satt på dig dina mysigaste kläder, tagit en varm kopp te eller en varm kopp choklad och satt dig till rätta i soffan. Vad passar bättre än en dag/kväll framför tvn med en trevlig film, eller en bra bok? Själv tycker jag att det låter underbart. Självklart som det stora Sex and the City - fanet jag är har jag också kommit fram till att jag tror att New York är en fantastisk fin höststad. Därför ska jag någongång i mitt liv spendera en höst i "The Big Apple", gärna nästa höst om jag inte läser på universitet/högskola då.
Vädret ute just nu är lite halv grått, halv trist. Precis som hösten som jag älskar så mycket. Förutom att färgerna saknas. Saknas gör också regnet och blåsten. Trots det ska jag ändå sätta i en Beck-film och bara njuta.
Ta hand om er!
tisdag 26 augusti 2008
42
Sitter här och lyssnar på Coldplays senaste skiva, tittar ut genom fönstret och tänker. På skivan fastnade helt för låten 42. Den är underbar, vilket många andra låtar av Coldplay också är.
Något annat jag också ramlade över förut när jag var inne på en sida och läste lite allmänt var några ord från en ABBA låt, nämligen When all is said and done.
Något annat jag också ramlade över förut när jag var inne på en sida och läste lite allmänt var några ord från en ABBA låt, nämligen When all is said and done.
When the summers over and the dark clouds hide the sunKände att dom orden beskriver den nuvarande situationen i mitt liv ganska bra. Det får ta den tid det tar, och sen hoppas vi på att allt blit bra =)
Neither you nor I'm to blame when all is said and done
måndag 25 augusti 2008
Tandlös .. ?
Hej alla glada igen, var ett tag sedan jag var här faktiskt. Förlåt!
Men det har varit så här att jag inte har kommit in på denna sidan på min dator. Den har varit hel konstig hela sommaren. Men nu hoppas jag på bättre tider.
Gårdagen var i alla fall en riktig höjdare! Den spenderades tillsammans med Anna och Robin :) Först gick vi en promenad runt typ hela Åmål innan vi gick på Vikens B-lagsmatch. Där hände världens mest konstiga saker, som Nisse Böj, Musse Böj och "Jag har tänderna i munnen". För att förklara det sistnämnda så gick det till såhär. Anna gick och köpte tre godispåsar, en till oss var. I godispåsen låg blandat lösgodis, bland annat sånna där tänder ni vet. Jag började leka med mina godiständer, vilket varken Anna eller Robin verkade se. Tillslut stoppade jag tänderna i munnen och började äta på dom. Efter typ 30 sekunder börjar Anna och Robin också leka med sina godiständer, varpå Robin frågar mig "Fick inte du några tänder?", jag svarar "jo, jag har dom i munnen", Robin kollar konstigt på mig och säger "Neej, inte dom tänderna. Dom HÄR tänderna!" och håller fram godisen "Jaa, dom tänderna. Jag tuggar på dom för fullt.." hahah, då fattade Robin vad han sagt och vi skrattade ihjäl oss alla tre xD
Men det har varit så här att jag inte har kommit in på denna sidan på min dator. Den har varit hel konstig hela sommaren. Men nu hoppas jag på bättre tider.
Gårdagen var i alla fall en riktig höjdare! Den spenderades tillsammans med Anna och Robin :) Först gick vi en promenad runt typ hela Åmål innan vi gick på Vikens B-lagsmatch. Där hände världens mest konstiga saker, som Nisse Böj, Musse Böj och "Jag har tänderna i munnen". För att förklara det sistnämnda så gick det till såhär. Anna gick och köpte tre godispåsar, en till oss var. I godispåsen låg blandat lösgodis, bland annat sånna där tänder ni vet. Jag började leka med mina godiständer, vilket varken Anna eller Robin verkade se. Tillslut stoppade jag tänderna i munnen och började äta på dom. Efter typ 30 sekunder börjar Anna och Robin också leka med sina godiständer, varpå Robin frågar mig "Fick inte du några tänder?", jag svarar "jo, jag har dom i munnen", Robin kollar konstigt på mig och säger "Neej, inte dom tänderna. Dom HÄR tänderna!" och håller fram godisen "Jaa, dom tänderna. Jag tuggar på dom för fullt.." hahah, då fattade Robin vad han sagt och vi skrattade ihjäl oss alla tre xD
söndag 27 juli 2008
Hallelujah!
Woho, jag kom in på sidan! För första gången på jätte länge. Har haft internetr krångel och varit på läger.
Igår kom jag hem från två underbara veckor på läger. Stora Strand i hjärtat <3
Har varit mitt ute i skogen, omgiven av underbara människor på alla sätt och vis. Vill ge ett speciellt tack till Anna, Karolina och Anne-Sophie. Hur vi kunde bo i vårt rum fattar jag inte. Värre röra har jag knappast sett. Men kul var det och det var nog helt klart den mest störda läger vecka jag varit med om. Läger äger!
Igår kom jag hem från två underbara veckor på läger. Stora Strand i hjärtat <3
Har varit mitt ute i skogen, omgiven av underbara människor på alla sätt och vis. Vill ge ett speciellt tack till Anna, Karolina och Anne-Sophie. Hur vi kunde bo i vårt rum fattar jag inte. Värre röra har jag knappast sett. Men kul var det och det var nog helt klart den mest störda läger vecka jag varit med om. Läger äger!
onsdag 9 juli 2008
Sköna sommar!
VÄLKOMMEN! Solen har kommit till Åmål, underbart inte sant ?
Dagen för min del började tidigt idag, jag och mamma tog oss en morgonpromenad i solskenet. Lovely. När vi kom hem satte vi oss på altanen och åt frukost.
Just nu är vädret fortfarande underbart, visst det är lite moln på himlen och det blåser lite. Men det gör absolut ingenting. Sommaren är här. Hur länge har den tänkt att stanna? Två dagar?
Jag tycker att det kan ta och hända något storartat som jag kan blogga om. Men det blir inte så.. "/ haha. Men jag lovar, imorn finns det nog en del att blogga om, kanske? Eller på fredag? xD
Igår var i alla fall jag och Gustaf en sväng till kyrkberget för att äta våfflor. Mums. Men det var lite kallt. Efter det tog vi oss en promenad runt i Åmål innan vi satte oss på södra kyrktrappen. Självklart var jag tvungen att få skavsår till råga på det kalla vädret. Skorna jag hade gick jag med i 5 dagar i Rom, och inte ett enda skavsår. Men när jag väl gått in dom och går en kort sväng i Åmål kommer skavsåren och en jätte blåsa på lilltån.
Puss på er alla där ute!
Dagen för min del började tidigt idag, jag och mamma tog oss en morgonpromenad i solskenet. Lovely. När vi kom hem satte vi oss på altanen och åt frukost.
Just nu är vädret fortfarande underbart, visst det är lite moln på himlen och det blåser lite. Men det gör absolut ingenting. Sommaren är här. Hur länge har den tänkt att stanna? Två dagar?
Jag tycker att det kan ta och hända något storartat som jag kan blogga om. Men det blir inte så.. "/ haha. Men jag lovar, imorn finns det nog en del att blogga om, kanske? Eller på fredag? xD
Igår var i alla fall jag och Gustaf en sväng till kyrkberget för att äta våfflor. Mums. Men det var lite kallt. Efter det tog vi oss en promenad runt i Åmål innan vi satte oss på södra kyrktrappen. Självklart var jag tvungen att få skavsår till råga på det kalla vädret. Skorna jag hade gick jag med i 5 dagar i Rom, och inte ett enda skavsår. Men när jag väl gått in dom och går en kort sväng i Åmål kommer skavsåren och en jätte blåsa på lilltån.
Puss på er alla där ute!
tisdag 8 juli 2008
Broder Roger i Taizé
Det har blivit lite dåligt med bloggande den senaste tiden måste jag erkänna, men det har varit data krångel och förkylningar. Istället har jag ägnat min tid åt att läsa boken Broder Roger i Taizé. En mycket bra bok om ekumenik och kärlek. Jag rekomenderar den starkt.
Nu ska jag nog äta en smarrig svensk frukost och sedan hjälpa mamma med att olja brädor. Just nu blev det inget långt och roligt blogginlägg men det kommer. Håll ut!
Nu ska jag nog äta en smarrig svensk frukost och sedan hjälpa mamma med att olja brädor. Just nu blev det inget långt och roligt blogginlägg men det kommer. Håll ut!
torsdag 3 juli 2008
Myror...
Oops! Jag glömde berätta i förra inlägget och orkar inte knö in det någonstans i det så jag skriver här att min resväska invarderades av myror! :S Blä. Det var inte alls kul.
Jag, Gustaf, Ullastina, Emil, Niklas och många fler var på det otroligt trevliga partystället Funky Buddha som låg på campingen. Efter en stund bestämde vi oss för att ta en promenad, jag och Gustaf. När vi precis kommit utanför hör jag en stressad Anne-Sophie komma springandes och ropa
- REBECCA! Du måste komma NU din resväska är full i myror! Anton håller på att vädra dina kläder medans Viktor sprayar med hårspray. Dom dör med en gång!!!
ja inte blev det någon promenad för min och Gustafs del inte. Det blev till att vädra väskan och ha kläderna på stolar den natten för att väskan skulle torka. Ett stort tack till er som hjälpte mig!
Jag, Gustaf, Ullastina, Emil, Niklas och många fler var på det otroligt trevliga partystället Funky Buddha som låg på campingen. Efter en stund bestämde vi oss för att ta en promenad, jag och Gustaf. När vi precis kommit utanför hör jag en stressad Anne-Sophie komma springandes och ropa
- REBECCA! Du måste komma NU din resväska är full i myror! Anton håller på att vädra dina kläder medans Viktor sprayar med hårspray. Dom dör med en gång!!!
ja inte blev det någon promenad för min och Gustafs del inte. Det blev till att vädra väskan och ha kläderna på stolar den natten för att väskan skulle torka. Ett stort tack till er som hjälpte mig!
Ciao!
Då var man hemma efter en helt fantastisk vecka i Rom, Italien.
Allt har varit så himla bra och värmen olidlig. Vi bodde på en camping som hette Country Club Castel Fusano, den låg en bit utanför själva Rom. Jag instämmer helt med vad min vän Karolina skrev "När man gick utanför dörren blev man smutsig, smutsig och smutsig".
Vi har besökt en hel rad med ställen, bland annat Colosseum och Peterskyrkan. Båda två är helt fantastiska platser som bara måste besökas någon gång i livet, det uppmanar jag er alla till. När man besöker en sådan här fantastisk plats vill man så gärna ta en massa kort men att Peterskyrkan är så stor, världens fjärde största byggnad och världens största kyrka, gör att korten blir mindre bra och man fångar inte känslan av att vara där. Då tar man hellre korten för att visa att man varit där. Känslan kan inte beskrivas.
Självklart när man är utomlands i ett varmt land så blir det mycket bad. Vi badade både i poolen och i Medelhavet. Fantastiskt skönt.
På söndagen var vi på en katolsk mässa i Basilica Sao Paolo. Väldigt annorlunda mot vad vi protestanter är vana med. För mig var faktiskt denna kyrkan en mer "Wow!" upplevelse än Peterskyrkan. Förklaringen är att man visste redan innan att Peterskyrkan är stor, men det var man inte beredd på här. I kyrkan hade dom även var sin tavla på alla påvar som någonsin varit. Alla från Petrus till den nuvarande Benediktus XVI; var på en spotlight var riktad så han var upplyst. När jag fick syn på den tavlan tänkte jag "Tänk om påven skulle gå på mässa i denna kyrkan, va häftigt det vore om han kom gåendes här just nu".
I katolska kyrkor är det så här att det är flera mässor på söndagar, jag vet inte om det är så alla dagar men i alla fall på söndagar. Vi var på 10.30 mässan. Senare samma kväll, när jag och Gustaf gick vår dagliga promenad utbrister han:
- Vet du vad? Vi missade påven i morse. Han var på gudstjänsten innan oss. Den som började klockan nio!
Då dog jag, nästan. Vi hade missat påven. Han hade varit på mässa i samma kyrka som oss, precis som jag tänkt, bara någon timma tidigare. Hade vi skyndat oss lite lite mer hade vi deltagit i samma mässa som påven. Fast då kanske vi hade gått misste om vårt nya skämt, påve-kraxet. Nu var det ju inte påven som kraxade eftersom han inte var där samtidigt som oss, utan biskopen som höll i mässan. Men det fick ändå namnet påve-krax.
Självklart kan man inte lämna Rom utan ett besök i några av katakomberna och en riktig shoppingrunda. Därför ägnades tisdagen åt detta. Jag köpte en hel del saker faktiskt.
- en kjol
- en klänning
- en kofta
- ett par solglasögon
- ett linne
- presenter till min familj
Veckan var som sagt helt underbar. Vi har haft många bra diskussioner och jag känner redan att dessa diskussioner gav mycket. Tack alla för en underbar resa!
Nu undrar jag bara hur många som ligger i magsjuka, själv är jag förkyld.
Ciao!
Allt har varit så himla bra och värmen olidlig. Vi bodde på en camping som hette Country Club Castel Fusano, den låg en bit utanför själva Rom. Jag instämmer helt med vad min vän Karolina skrev "När man gick utanför dörren blev man smutsig, smutsig och smutsig".
Vi har besökt en hel rad med ställen, bland annat Colosseum och Peterskyrkan. Båda två är helt fantastiska platser som bara måste besökas någon gång i livet, det uppmanar jag er alla till. När man besöker en sådan här fantastisk plats vill man så gärna ta en massa kort men att Peterskyrkan är så stor, världens fjärde största byggnad och världens största kyrka, gör att korten blir mindre bra och man fångar inte känslan av att vara där. Då tar man hellre korten för att visa att man varit där. Känslan kan inte beskrivas.
Självklart när man är utomlands i ett varmt land så blir det mycket bad. Vi badade både i poolen och i Medelhavet. Fantastiskt skönt.
På söndagen var vi på en katolsk mässa i Basilica Sao Paolo. Väldigt annorlunda mot vad vi protestanter är vana med. För mig var faktiskt denna kyrkan en mer "Wow!" upplevelse än Peterskyrkan. Förklaringen är att man visste redan innan att Peterskyrkan är stor, men det var man inte beredd på här. I kyrkan hade dom även var sin tavla på alla påvar som någonsin varit. Alla från Petrus till den nuvarande Benediktus XVI; var på en spotlight var riktad så han var upplyst. När jag fick syn på den tavlan tänkte jag "Tänk om påven skulle gå på mässa i denna kyrkan, va häftigt det vore om han kom gåendes här just nu".
I katolska kyrkor är det så här att det är flera mässor på söndagar, jag vet inte om det är så alla dagar men i alla fall på söndagar. Vi var på 10.30 mässan. Senare samma kväll, när jag och Gustaf gick vår dagliga promenad utbrister han:
- Vet du vad? Vi missade påven i morse. Han var på gudstjänsten innan oss. Den som började klockan nio!
Då dog jag, nästan. Vi hade missat påven. Han hade varit på mässa i samma kyrka som oss, precis som jag tänkt, bara någon timma tidigare. Hade vi skyndat oss lite lite mer hade vi deltagit i samma mässa som påven. Fast då kanske vi hade gått misste om vårt nya skämt, påve-kraxet. Nu var det ju inte påven som kraxade eftersom han inte var där samtidigt som oss, utan biskopen som höll i mässan. Men det fick ändå namnet påve-krax.
Självklart kan man inte lämna Rom utan ett besök i några av katakomberna och en riktig shoppingrunda. Därför ägnades tisdagen åt detta. Jag köpte en hel del saker faktiskt.
- en kjol
- en klänning
- en kofta
- ett par solglasögon
- ett linne
- presenter till min familj
Veckan var som sagt helt underbar. Vi har haft många bra diskussioner och jag känner redan att dessa diskussioner gav mycket. Tack alla för en underbar resa!
Nu undrar jag bara hur många som ligger i magsjuka, själv är jag förkyld.
Ciao!
onsdag 25 juni 2008
Bye bye Sverige!
Inatt bär det av, inatt mina vänner åker vi till Rom. Äntligen!
Det ska bli så trevligt och underbart.
Packat har jag inte gjort än, det börjar jag med ikväll klockan 21.00, samtidigt som jag ser på den första semifinalen i fotbolls-EM mellan Turkiet och Tyskland. Jag måste även införskaffa ett par nya fina sommarskor. Vilket måste vara det sämsta man kan göra innan en resa, köpa ett par nya skor dagen innan man åker. Då kan man med gläjde säga "Hej hej skavsår!". Idag är det tänkt att vi ska jobba, plantera om krukväxter i församlingshemmet. Men än så länge är det bara jag, Gustaf och Erika här, och dom sover i soffan bakom mig. Var är alla? Och var är Hjalmar?
Igår köpte jag en ny bikini. Yay, jag hoppar av glädje. Det är något jag skulle gjort för lääängesen. Nya flip-flop blev det också, men nu får det inte bli något mer köpande för min del innan Italien. Skorna jag ska införskaffa betalar mamma ;)
Adios Sverige, vi syns på onsdag!
Det ska bli så trevligt och underbart.
Packat har jag inte gjort än, det börjar jag med ikväll klockan 21.00, samtidigt som jag ser på den första semifinalen i fotbolls-EM mellan Turkiet och Tyskland. Jag måste även införskaffa ett par nya fina sommarskor. Vilket måste vara det sämsta man kan göra innan en resa, köpa ett par nya skor dagen innan man åker. Då kan man med gläjde säga "Hej hej skavsår!". Idag är det tänkt att vi ska jobba, plantera om krukväxter i församlingshemmet. Men än så länge är det bara jag, Gustaf och Erika här, och dom sover i soffan bakom mig. Var är alla? Och var är Hjalmar?
Igår köpte jag en ny bikini. Yay, jag hoppar av glädje. Det är något jag skulle gjort för lääängesen. Nya flip-flop blev det också, men nu får det inte bli något mer köpande för min del innan Italien. Skorna jag ska införskaffa betalar mamma ;)
Adios Sverige, vi syns på onsdag!
söndag 22 juni 2008
Söndag - tråkigt väder = iPod & film
Rätt tråkigt väder idag. Men det gör mig inte så mycket. Har inget större planerat ändå, bara ta det lugnt. Börja lägga fram och tänka på vad som ska ner i resväskan. Jag borde införskaffa en ny resväska, en storlek större vore bra.
Jag har redan hunnit med en Beck film, Kartellen, och att ladda min nya iPod, ett litet plus i kanten. Städa mitt rum vore bra också, men det orkar jag inte nu. En sak till innan jag stänger ner; jag vill tacka alla för en underbar trevlig midsommarafton och midsommardag!
Jag har redan hunnit med en Beck film, Kartellen, och att ladda min nya iPod, ett litet plus i kanten. Städa mitt rum vore bra också, men det orkar jag inte nu. En sak till innan jag stänger ner; jag vill tacka alla för en underbar trevlig midsommarafton och midsommardag!
torsdag 19 juni 2008
Mamma och Robins födelsedag!
Ett stort GRATTIS till er båda! :D
Men det var inte det jag skulle blogga om.. Jag har hittat kortet Karro!!! Wohooo. Det fanns på Anncis dator, och är taget med kyrkans kamera. Det är vad jag gör på arbetstid.. (A)
Men det var inte det jag skulle blogga om.. Jag har hittat kortet Karro!!! Wohooo. Det fanns på Anncis dator, och är taget med kyrkans kamera. Det är vad jag gör på arbetstid.. (A)
Här ser ni två stiliga damer i sina bästa år. Visst är vi snygga? ;)
fredag 13 juni 2008
Fredag den 13
Idag fyller farfar 80 år och vi har vart och firat honom på Dalslands Gästgiveri, mycket trevligt. Beläget vid Ånimen.
Fotbolls EM har börjat och nu är det halvlek i matchen mellan Holland och Frankrike, det står 1 - 0 till Holland.
Har inte alls haft någon större blogglust den senaste tiden. Ingen större lust till något faktiskt om jag ska vara ärlig.
Fotbolls EM har börjat och nu är det halvlek i matchen mellan Holland och Frankrike, det står 1 - 0 till Holland.
Har inte alls haft någon större blogglust den senaste tiden. Ingen större lust till något faktiskt om jag ska vara ärlig.
fredag 6 juni 2008
Sjung om.. NV3 <3
Sjung om studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän,
vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän,
vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!
Att ta studenten är underbart! Så många känslor på en och samma dag. Lycka, sorg och glädje. Och störst av dem är glädjen.
Dagen började klockan 9.00 när vi samlades hemma hos en av de tre Jenny-arna vi hade i klassen, Jenny L. Där åt vi en mycket bedårande champangefrukost som var inhandlad av mig, Gustaf, John och Elin. Runt 12 slaget började vi bege oss till skolan för fotografering. Själva fotograferingen tog ingen längre tid så vi hade en dö period på cirka en och en halv timma innan det var dags för Student dinné. I matsalen bjöds det på kallskuret, potatissallad, smörgås och lite grönt. Där satt vi i ungefär 45 minuter innan det begavs till aulan för rektorstal, stipendieutdelning och musik framfört av både elever som lärare. Retktor Helge drog över en del på tiden så vi hade bara 10 minuter på oss att samlas i klassrummet och få våra betyg innan det var dags för det vi alla väntat på - utspringningen!
Att ta studenten är helt fantastiskt, jag rekommenderar det starkt. Varje gång man kollade på klockan insåg man att det var ytterliggare några minuter närmare. När vi satt i aulan och klockan passerat halv fyra kom de stora fjärilarna i magen och de lämnade mig inte för än jag stod på skolgården omgiven av släckt och vänner.
När vi gick från aulan till klassrummet för att få våra betyg gick man förbi utgångarna och såg delar av det folkhav som väntade. Känslan som sedan var när man stog där ute, sjöng studentsången och väntade på att banden skulle klippas var helt otrolig. Jag finner inga ord. Det är verkligen synd att man bara tar studenten EN gång.
Lastbildfärden genom stan var en historia för sig den med. NV3, vi hade lätt den bästa lastbilen med mest party och bäst musik. "Vi går natur och vi kommer tjäna mest, kommer tjäna mest, kommer tjäna mest". Jag känner fortfarande gunget som var och musiken som spelades. Jag säger som Gustaf, det var nog det roligaste jag gjort i hela mitt liv.
Självklart var det kalas efteråt med massvis med mat och mycket presenter. Tack alla somuppvacktade, det värmer stort att ni ville dela denna glädje med mig. MP is watching me!
Nu när jag sitter här och tänker tillbaka på denna underbara dag kan jag inte låta bli att gråta. Precis som igår i aulan när Markus Holmström, ES1MK, spelade oerhört fint på piano. Då kom den här speciella känslan som bara kan få en att gråta av glädje. Jag tänkte på alla prov jag skrivit, både i aulan och utanför, alla uppgifter och inlämningar. Nu är det slut, vi klarade det och jag kan inte vara lyckligare! <3
Dagen började klockan 9.00 när vi samlades hemma hos en av de tre Jenny-arna vi hade i klassen, Jenny L. Där åt vi en mycket bedårande champangefrukost som var inhandlad av mig, Gustaf, John och Elin. Runt 12 slaget började vi bege oss till skolan för fotografering. Själva fotograferingen tog ingen längre tid så vi hade en dö period på cirka en och en halv timma innan det var dags för Student dinné. I matsalen bjöds det på kallskuret, potatissallad, smörgås och lite grönt. Där satt vi i ungefär 45 minuter innan det begavs till aulan för rektorstal, stipendieutdelning och musik framfört av både elever som lärare. Retktor Helge drog över en del på tiden så vi hade bara 10 minuter på oss att samlas i klassrummet och få våra betyg innan det var dags för det vi alla väntat på - utspringningen!
Att ta studenten är helt fantastiskt, jag rekommenderar det starkt. Varje gång man kollade på klockan insåg man att det var ytterliggare några minuter närmare. När vi satt i aulan och klockan passerat halv fyra kom de stora fjärilarna i magen och de lämnade mig inte för än jag stod på skolgården omgiven av släckt och vänner.
När vi gick från aulan till klassrummet för att få våra betyg gick man förbi utgångarna och såg delar av det folkhav som väntade. Känslan som sedan var när man stog där ute, sjöng studentsången och väntade på att banden skulle klippas var helt otrolig. Jag finner inga ord. Det är verkligen synd att man bara tar studenten EN gång.
Lastbildfärden genom stan var en historia för sig den med. NV3, vi hade lätt den bästa lastbilen med mest party och bäst musik. "Vi går natur och vi kommer tjäna mest, kommer tjäna mest, kommer tjäna mest". Jag känner fortfarande gunget som var och musiken som spelades. Jag säger som Gustaf, det var nog det roligaste jag gjort i hela mitt liv.
Självklart var det kalas efteråt med massvis med mat och mycket presenter. Tack alla somuppvacktade, det värmer stort att ni ville dela denna glädje med mig. MP is watching me!
Nu när jag sitter här och tänker tillbaka på denna underbara dag kan jag inte låta bli att gråta. Precis som igår i aulan när Markus Holmström, ES1MK, spelade oerhört fint på piano. Då kom den här speciella känslan som bara kan få en att gråta av glädje. Jag tänkte på alla prov jag skrivit, både i aulan och utanför, alla uppgifter och inlämningar. Nu är det slut, vi klarade det och jag kan inte vara lyckligare! <3
tisdag 3 juni 2008
Lista, snodd av Viktor
senaste:
1. mening du sa: Jag ska göra den som Viktor gjorde.
2. personen du pratade med: Karolina
3. du fick sms av: Robin
4. du kramade? : Nettan, min morbrors flickvän.
5. kläder: Svarta shorts, ljusblått linne och grå kofta
6. bättre än igår: hmm ? gårdagen var bra. Det har även dagen varit idag.
imorgon:
7. är det: Onsdag
8. planer: handla inför champangefrukosten med John, Elin och Gustaf, grillkväll hos Jocke, pynta lastbil.
9. favorit: Säkert något läckert citat som jag skickar till Viktor som han sedan skrattar otroligt mycket åt, och tycker att jag är jätte rolig.
10. nummer: 3
11. färg: Jaa du.. ?
12. årstid: Sommar!!
frågor och svar:
13. saknar du någon? Ja
14. humör för tillfället: Otroligt glad :D
15. det första du gjorde i morse: Kollade på klockan
16. vad åt du sist? : Pizza
17. vad irriterar du dig på?: inte så mycket för tillfället.
19. vem tänker du på just nu? Herr P
20. tror du att personen tänker på dig med?: Så klart!!
21. vart reste du sist? : Stockholm, utomlands var det Taizé, Frankrike.
22. vad gjorde du igår kväll? : dammade mitt rum och satt vid datorn.
23. liknar du din mamma eller pappa? : Vissa säger mamma och andra pappa
24. ler du ofta? : Ja det vill jag nog påstå att jag gör
25. välj en (kärlek, skönhet, kreativitet): Kärlek
26. önskar du dig något när du ser en fallande stjärna? : Beror på.
27. i vems säng sov du i natt?: I min egen.
28. vilken färg har din tröja? Grå
En sak undrar jag bara, vart är fråga 18 ?
1. mening du sa: Jag ska göra den som Viktor gjorde.
2. personen du pratade med: Karolina
3. du fick sms av: Robin
4. du kramade? : Nettan, min morbrors flickvän.
5. kläder: Svarta shorts, ljusblått linne och grå kofta
6. bättre än igår: hmm ? gårdagen var bra. Det har även dagen varit idag.
imorgon:
7. är det: Onsdag
8. planer: handla inför champangefrukosten med John, Elin och Gustaf, grillkväll hos Jocke, pynta lastbil.
9. favorit: Säkert något läckert citat som jag skickar till Viktor som han sedan skrattar otroligt mycket åt, och tycker att jag är jätte rolig.
10. nummer: 3
11. färg: Jaa du.. ?
12. årstid: Sommar!!
frågor och svar:
13. saknar du någon? Ja
14. humör för tillfället: Otroligt glad :D
15. det första du gjorde i morse: Kollade på klockan
16. vad åt du sist? : Pizza
17. vad irriterar du dig på?: inte så mycket för tillfället.
19. vem tänker du på just nu? Herr P
20. tror du att personen tänker på dig med?: Så klart!!
21. vart reste du sist? : Stockholm, utomlands var det Taizé, Frankrike.
22. vad gjorde du igår kväll? : dammade mitt rum och satt vid datorn.
23. liknar du din mamma eller pappa? : Vissa säger mamma och andra pappa
24. ler du ofta? : Ja det vill jag nog påstå att jag gör
25. välj en (kärlek, skönhet, kreativitet): Kärlek
26. önskar du dig något när du ser en fallande stjärna? : Beror på.
27. i vems säng sov du i natt?: I min egen.
28. vilken färg har din tröja? Grå
En sak undrar jag bara, vart är fråga 18 ?
måndag 2 juni 2008
Orka.
Jag känner för att blogga om något kul, något stort. Men jag har ingen ork till det . Tyvärr.
Idag har jag varit med mamma till stan för att fixa studentpresenter till diverse folk och för att beställa blommor. Kan inte riktigt fatta att studenten är på torsdag. Man har alltid vetat att den kommer en dag, men nu när den är så nära förstår man det inte rikigt. Det är både roligt och sorgligt på samma gång. Jag har ingen aning om när jag kommer att träffa dessa människor igen? I tolv år har vi haft en slags trygghet att gå till varje dag, men nu finns inte den tryggheten kvar längre. Det känns läskigt. Men det blir nog bra, till slut ! :D
Idag har jag varit med mamma till stan för att fixa studentpresenter till diverse folk och för att beställa blommor. Kan inte riktigt fatta att studenten är på torsdag. Man har alltid vetat att den kommer en dag, men nu när den är så nära förstår man det inte rikigt. Det är både roligt och sorgligt på samma gång. Jag har ingen aning om när jag kommer att träffa dessa människor igen? I tolv år har vi haft en slags trygghet att gå till varje dag, men nu finns inte den tryggheten kvar längre. Det känns läskigt. Men det blir nog bra, till slut ! :D
söndag 1 juni 2008
Trött, och underbart
Vid kvart över tre tidigare idag kom jag hem från en underbar helg i huvudstaden.
I fredags kväll vid kvart i tio anlände vi till Sorunda och Claes å Nettan. Igår var det ett underbart 50 års kalas för min kära morbror. Mer orkar jag inte skriva i nuläget. Är väldigt trött.
I fredags kväll vid kvart i tio anlände vi till Sorunda och Claes å Nettan. Igår var det ett underbart 50 års kalas för min kära morbror. Mer orkar jag inte skriva i nuläget. Är väldigt trött.
Här du Karolina ;)
fredag 30 maj 2008
Jag kommer inte från Afrika.
Nu var det klart, analysen av mitt DNA är färdigt!
På kemilektionerna de senaste veckorna har vi genom en rad olika laborationer förberet inför det som stog klart idag. Vi har analyserat vårt eget DNA. Genom att undersöka en viss Alu-sekvens i kromosom 16 har vi tagit reda på om vår släkt härstammar från Afrika. Att undersöka just denna Alu-sekvens är inte farligt, alltså man får inte reda på några pinsamheter, eller om man bär på en hemsk sjukdom, utan endast om man är släkt med en männsika som levde i Afrika för flera hundra tusen år sedan.
Igår eftermiddag stog det klart om vi är släkt, men vi fick inte reda på det för än idag. Om man hade resultatet +/+ betydde det att man är homozygot med anlag från både mor och fars sida, alltså släckten härstammar från Afrika. +/- var självklart att man fått anlag från bara en av sina föräldrar och är släckt, själv var jag, liksom många andra i klassen -/-. Eftersom du är smart så har du redan räknat ut att jag inte kommer från Afrika. I klassen fann vi ingen som var +/+, men det finns en lyckligt lottad lärare på Karlberg som är det. Självklart var denna lärare den första personen jag mötte på stan för dryga timmen sedan. Jag kommer aldrig att kunna se den personen igen utan att börja skratta.
Om cirka tre och en halv timma åker jag till Stockholm för att fira min kära morbror som fyllde 50 nu i dagarna. Det ska bli trevligt, även om jag missar andra roligheter som Kulturfestivalen och annat. Men om man har en morbror som bor i Stockholm träffar man honom bara två gånger om året, vilket är när han besöker Åmål. En gång på sommaren och veckan efter jul. Det är för övrig första gången mormor kommer att se hans hus. Det är stort och mycket snyggt, kom just på att dom har en pool också, haha!
I inkorgen på min telefon finns bland annat tre sms från Karolina med tre underbara citat. Jag skrattar fortfarande!
Han är så underbar min pappa, som för övrigt köpte sig en systemkamera igår :D
På kemilektionerna de senaste veckorna har vi genom en rad olika laborationer förberet inför det som stog klart idag. Vi har analyserat vårt eget DNA. Genom att undersöka en viss Alu-sekvens i kromosom 16 har vi tagit reda på om vår släkt härstammar från Afrika. Att undersöka just denna Alu-sekvens är inte farligt, alltså man får inte reda på några pinsamheter, eller om man bär på en hemsk sjukdom, utan endast om man är släkt med en männsika som levde i Afrika för flera hundra tusen år sedan.
Igår eftermiddag stog det klart om vi är släkt, men vi fick inte reda på det för än idag. Om man hade resultatet +/+ betydde det att man är homozygot med anlag från både mor och fars sida, alltså släckten härstammar från Afrika. +/- var självklart att man fått anlag från bara en av sina föräldrar och är släckt, själv var jag, liksom många andra i klassen -/-. Eftersom du är smart så har du redan räknat ut att jag inte kommer från Afrika. I klassen fann vi ingen som var +/+, men det finns en lyckligt lottad lärare på Karlberg som är det. Självklart var denna lärare den första personen jag mötte på stan för dryga timmen sedan. Jag kommer aldrig att kunna se den personen igen utan att börja skratta.
Om cirka tre och en halv timma åker jag till Stockholm för att fira min kära morbror som fyllde 50 nu i dagarna. Det ska bli trevligt, även om jag missar andra roligheter som Kulturfestivalen och annat. Men om man har en morbror som bor i Stockholm träffar man honom bara två gånger om året, vilket är när han besöker Åmål. En gång på sommaren och veckan efter jul. Det är för övrig första gången mormor kommer att se hans hus. Det är stort och mycket snyggt, kom just på att dom har en pool också, haha!
I inkorgen på min telefon finns bland annat tre sms från Karolina med tre underbara citat. Jag skrattar fortfarande!
Golge? Nej google heter det väl?
Han är så underbar min pappa, som för övrigt köpte sig en systemkamera igår :D
torsdag 29 maj 2008
Underbara Karolina
Hahaha, tidigare ikväll fick jag ett sms av en viss fröken Larsson med texten "Vem är herrP?"
Ja du det kan man ju fråga sig. Om du nu läser hennes senaste blogginlägg så kan du få reda på det ^^,
Personligen tycker jag att det är det bästa blogginlägget jag läst på mycket länge!
Nej nu ska jag återgå till tvn och herrP, där han just nu bär marinblå kostym. Den marinblå färgen framhäver perfekt den iskalla färgen i hans underbara ögon.
Ja du det kan man ju fråga sig. Om du nu läser hennes senaste blogginlägg så kan du få reda på det ^^,
Personligen tycker jag att det är det bästa blogginlägget jag läst på mycket länge!
Nej nu ska jag återgå till tvn och herrP, där han just nu bär marinblå kostym. Den marinblå färgen framhäver perfekt den iskalla färgen i hans underbara ögon.
"Miss..
Miss? Det är ju för * miss hela * tiden! Har inte du satt ut
några * båtar?! Är det bara jag eller är det inte * varmt här inne?"
Läkaren, ledig och HerrP
Nu blir de bara färre och färre, dagarna till studenten alltså.
Idag blir det återbesök hos läkaren, så jag vet att alla värden är som de ska. det betyder ingen sista fysiklektion för min del. Lite tragiskt, men jag får söka upp Lennart och säga hej då till honom :)
Idag ska jag även skriva klart examinationsuppgiften i Svenska B, det allra sista jag gör i skolan. Kan det bli mer underbart?
Dagens låt är utan tvekan Mercury Rev - The Dark is Rising, låter kanske inte så trevlig men den är sååå fin. Bara för att jag har valt en Dagens låt så måste det ju finnas en Dagens person, valet till den är inte heller svårt, HerrP. Så stilig i sin kostym och världens vackraste isblå ögon. Jag smälter... Viktor håller med till 98,7%.
Idag blir det återbesök hos läkaren, så jag vet att alla värden är som de ska. det betyder ingen sista fysiklektion för min del. Lite tragiskt, men jag får söka upp Lennart och säga hej då till honom :)
Idag ska jag även skriva klart examinationsuppgiften i Svenska B, det allra sista jag gör i skolan. Kan det bli mer underbart?
Dagens låt är utan tvekan Mercury Rev - The Dark is Rising, låter kanske inte så trevlig men den är sååå fin. Bara för att jag har valt en Dagens låt så måste det ju finnas en Dagens person, valet till den är inte heller svårt, HerrP. Så stilig i sin kostym och världens vackraste isblå ögon. Jag smälter... Viktor håller med till 98,7%.
måndag 26 maj 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
